I USA har statligt och delstatligt finansierade verksamheter som har mångfaldspolicies, DEI (Diversity, Equality, Inclusivity) vid anställningar anklagats för att inte prioritera kompetens.

Det senaste fallet rör den misslyckade insatsen av Secret Service när Donald Trump blev utsatt för ett mordförsök och en person mördades vid ett valmöte. Chefen för Secret Service, Kim Cheatle, har tidigare satt som mål för Secret Service att ha minst 30 procent kvinnor anställda.

I USA förs en politisk diskussion om att sluta med DEI. I Florida har den profilerade republikanske guvernören Ron DeSantis skrivit under en lag som förbjuder DEI vid offentligfinansierade universitet.

Just nu finns 30 olika lagförslag i amerikanska delstater om begränsning eller förbud för DEI (en sammanställning finns här).

Polisen: Mer mångfald

I Sverige har Polisen också ett mål om ökad mångfald. Fler kvinnor och fler personer med invandrarbakgrund ska anställas är tanken.

I en Brårapport från 2023 konstateras att andelen personer med utländsk bakgrund är ”särskilt låg” och att det är ett problem.

Andelen kvinnor bland poliser liksom bland chefer har ökat något inom myndigheten. Bland sökande till polisutbildningen har andelen kvinnor stigit till nästan hälften (45 %). Andelen med utländsk bakgrund har ökat marginellt sedan år 2017, och är särskilt låg bland poliser. Personer med utländsk bakgrund söker polisutbildningen i samma utsträckning som övriga befolkningen, men färre blir godkända vid prövning. Att personer med utländsk bakgrund numera i större utsträckning går vidare till högre utbildning än personer med svensk bakgrund visar att man inte lyckas nå rätt målgrupp. – Brårapport

Brårapporten beställdes av den förra socialdemokratiska regeringen för att utvärdera polisens satsning på att anställa fler poliser. Ansvarig minister var dåvarande justitieminister Morgan Johansson.

Jerzy Szarnecki

Rapporten presenterades i februari 2023 - under nuvarande regering – och hade granskats på flera nivåer inom Polismyndigheten, som då leddes av förre rikspolischefen Anders Thornberg. Även professorn i kriminologi Jerzy Szarnecki hade granskat utkastet till rapporten.

I rapporten uppges att regeringen har en ”uppmaning att öka andelen kvinnor bland poliser och bland chefer, liksom andelen medarbetare med utländsk bakgrund inom myndigheten.”

Den socialdemokratiska regeringen har i flera regleringsbrev för Polismyndigheten skrivit att man ska satsa på mångfald och jämställdhet. Det uppges att mångfald leder till ökad ”kompetens”.

Den nuvarande regeringen (KD-L-M, med stöd av SD) har strukit alla formuleringar om mångfald i sina regleringsbrev. Polismyndigheten styrs även av en förordning. Där finns fortfarande skrivningar om mångfald kvar.

Fortsatt fokus på mångfald

Trots det fortsätter Polisen att aktivt prioritera kvinnor och personer med invandrarbakgrund i sin rekrytering.

”Polisområde Värmland arbetar, likt många andra, både internt och externt med jämställdhet och mångfald. Alltifrån rekryteringar, vid arbetsplatsmöten och till samverkan med andra aktörer i samhället”, skriver Polisen på sin hemsida så sent som 16 juli i år.

Arbetet innebär även ”reflektionsövningar” och föreläsningar, förklarar Anna Hallqvist, polisområdeschef i Värmland.

– Vi håller frågorna levande genom föreläsningar, utsättningar eller reflektionsövningar. Vi utbildar oss om varför det är viktigt och påminner varandra i vardagen om vikten att inte generalisera eller bygga kunskap på fördomar. Vi lägger mycket fokus på att prata om rättigheter, skyldigheter och möjligheter för både anställda men även de vi bemöter.

I en jobbannons på sin hemsida skriver Polisen: ”Vi arbetar aktivt för att främja mångfald [...]”.

På Polisens hemsida finns fortfarande flera policydokument med fokus på mångfald kvar från den förra och förrförra regeringens (S och S+MP) tid.

Nuvarande rikspolischef Petra Lundh har en lång historik av mångfaldsfokus. Under sin tid som lagman för Södertörns tingsrätt tog hon in genusvetare och en ”jämställdhetsstrateg” från Domstolsverket.

Polismyndighetens HR-avdelning svarar på Bulletins frågor i ett mejlsvar (fetningarna är Bulletins). I svaret hänvisar man till den nuvarande av regeringen beslutade förordningen för Polisen.

Varför polisen tycker att ökad mångfald behövs:

”Polismyndigheten ska, utifrån Förordning (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten 2 §, tillämpa ett jämställdhetsperspektiv och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Polismyndigheten tillämpar den paragrafen för alla diskrimineringsgrunder vilket inkluderar etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Utöver den lagstadgade styrningen av Polismyndigheten har polisen ett demokratiuppdrag och bör spegla samhället för att än bättre komma närmare medborgarna och vara en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner.

Polismyndighetens uppdrag inom tillväxt är ytterligare en anledning till att ökad mångfald behövs. Kompetens sitter inte i etnicitet, kön eller funktionsnedsättning och polisen behöver nå rätt kompetens och se förbi eventuella bias och fördomar utifrån diskrimineringsgrunderna.”

Har polisen någon policy om att öka antalet anställda av kvinnligt kön och/eller personer med invandrarbakgrund?

”Nej, ingen policy eller styrdokument i arbetsordningens mening.

Polismyndigheten har en ambition att bredda målgruppen för de som söker till polisutbildningen men kompetenskraven och urvalsprocessen till skolan är lika för alla.

Vid anställningar finns en kravprofil som sökande ska matchas mot. I kravprofilen framgår vilka kompetenser funktioner kräver såsom till exempel utbildning, språkkunskaper eller erfarenhet. Därefter sker urval utifrån förtjänst och skicklighet.”

HR-avdelningen hänvisar vidare till sitt interna dokument om bemanningsprocesser som kan läsas här.

Politiker svarar

Richard Jomshof (SD), som är ordförande i justitieutskottet, svarar i ett mejl till Bulletin.

Ska svensk polis arbeta för att öka antalet kvinnor och personer med invandrarbakgrund?

”Utgångspunkten måste rimligen vara att det är de mest lämpade och kvalificerade medarbetarna som ska eftersträvas till aktuella tjänster inom Polisen.”

Hur reagerar [SD] på att Polisen medvetet försöker få in fler med invandrarbakgrund och kvinnor?

”Om så är fallet, det vill säga att Polisen inte väljer de som är mest lämpade och kvalificerade, är det givetvis inte bra och något för oss och regeringen att undersöka vidare.”

Polisen säger att man strävar efter att fler kvinnor ska bli chefer. Varför är det ett självändamål?

”Som jag tydliggjort i mina tidigare svar så måste det centrala i alla rekryteringssammanhang vara att det är den mest lämpade och kvalificerade som får och sedan upprätthåller tjänster inom Polisen.”

Hur ser du på risken att Polisen inte alltid låter den mest kvalificerade anställas eller befordras?

”Det finns givetvis en risk för verksamheten om Polisen i rekryteringssammanhang inte går på linjen att det är den mest lämpade och kvalificerade för tjänsten eller befordran som väljs.”

Finns det en risk att Polisen inte lyckas med sitt brottsbekämpande uppdrag om man fokuserar på andra saker som mångfald?

”Fokuserar Polisen inte på sitt kärnuppdrag det vill säga framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring så finns det en risk för både de egna medarbetarna likväl som för de medborgare vilka Polisen är till för att hjälpa.”

Bulletin söker justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en kommentar.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln påstods felaktigt att riksdagen beslutar om förordningar.