Mer än två år av pandemi har medfört generella störningar i leveranserna och i produktionen som nu ytterligare förvärrats av det pågående kriget i Ukraina. Nu krymper utbudet av spannmål, metaller och energi, vilket pressar upp priser och därmed inflationen.

– Svensk ekonomi är inne i ett känsligt läge och osäkerhetsfaktorerna är många. Ett fortsatt konkurrenskraftigt näringsliv är en grundförutsättning för att vi ska ta oss ur denna situation med stigande priser, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven Olov Daunfeldt när vårens konjunkturrapport presenteras.

Svenskt Näringsliv reviderar därmed ner sin tillväxtprognos till 2,5 procent i år, jämfört med 3,6 procent i höstas. Nästa år förväntas ekonomin bromsa in ytterligare till 1,5 procent, jämfört med den tidigare prognosen på 2,2 procent.

Osäkerheten om krigets utveckling framöver förblir stor och bedöms om något att kunna överraska åt det negativa hållet, understryker Svenskt Näringsliv. Det går inte heller att utesluta att delar av Europa åter drabbas av covid-19 när den kommande vintern närmar sig.

Inflation runt 7 procent under försommaren

En del av den råvarudrivna inflationen kommer att avta, vilket leder till en avtagande inflation, spår branschorganisationen. Inflationstakten bedöms falla tillbaka till 2,6 procent nästa år, jämfört med 5,5 procent i år. Den kan dock stiga till 7 procent under försommaren, varnar Svenskt Näringsliv.

Arbetslösheten beräknas förbli oförändrad runt 7 procent, trots att näringslivet skriker efter utbildad arbetskraft.

– Utanförskapet är fortsatt ett mycket stort problem i svensk ekonomi. Att stora grupper inte kommer in på arbetsmarknaden kostar staten stora summor pengar som behövs på andra områden och skapar förstås stora personliga problem för dem som hamnar utanför. Detta är inte ett konjunkturellt problem – här krävs strukturreformer, understryker Daunfeldt.

Läs även: Svensk tillväxt bromsar in när hushållen drar åt svångremmen