Sverige backar till den lägsta placeringen någonsin i ansedda Fraser Index som mäter länders ekonomiska frihet. Det är framför allt inom två områden som Sverige har problem – arbetsmarknadens frihet och rättsstaten. "Inom rättssaten finns kanske de två mest viktiga förutsättningarna för ekonomisk frihet," uppger chefen för mätningen till Bulletin.
Sverige faller 27 placeringar från nummer 19 till 46 i det ansedda Fraser Institute Index of Economic Freedom, som mäter graden av ekonomisk frihet i världens länder.
Fraser Institute, som är baserat i Vancouver i Kanada, betygsätter länder inom ett 50-tal ämnesområden. Det handlar till exempel om rättsstatens legitimitet, respekt för äganderätten, storleken på den offentliga sektorn, och nivån på skatterna.
Att Sverige nu backar 27 placeringar innebär att vi halkar ned från den grupp som Fraser benämner ”most free economies” till listans andra kvartil. Därmed hamnar Sverige efter samtliga nordiska grannländer. Bara några få EU-länder, däribland Italien, Frankrike och Polen, placerar sig lägre.
– När alla olika mätindex läggs samman får Sverige 7,58, vilket är den lägsta poängen sedan 1995. Det är också den lägsta placeringen någonsin för Sverige eftersom andra länder har förbättrat sig medan Sverige har stagnerat, säger Fred McMahon som är ordförande i styrelsen på Fraser Institute.
Konsekvenser för utländsk investeringsvilja
Sverige tappar mest poäng inom området arbetsmarknadens frihet, vilket beror på hur Fraser Institute ser på Sveriges återinförande av värnplikten: Institutet betraktar värnplikten som ett hinder för individens ekonomiska frihet. Men Sverige tappar även många placeringar inom rättsstatens oberoende och inom äganderätten.
– Logiken är att frihet ska vara tillgänglig för alla medborgare på lika villkor och det är inte möjligt om rättsstaten försvagas, säger Fred McMahon.
Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknad på liberala tankesmedjan Timbro, som är Frasers samarbetsorganisation i Sverige, menar att årets index lyfter fram att Sverige fortsätter att vara en ekonomi där det offentliga tar stor plats.
“Politiker snarare än privatpersoner bestämmer över en väldigt stor del av Sveriges ekonomi”
– Sverige sticker framför allt ut i två saker: den stora staten och den hårt reglerade arbetsmarknaden. Vi har höga skatter på både arbete och kapital, och därför stor offentlig konsumtion. Politiker snarare än privatpersoner bestämmer över en väldigt stor del av Sveriges ekonomi.
Han menar vidare att Sveriges stela arbetsmarknad är något som noteras av flera instanser.
– Det är inte heller bara Fraser som pekar på arbetsmarknaden som stel. Även OECD, World Economic Forum och inte minst svenska företagare själva pekar på arbetsmarknadsregler som fördyrande och försämrande, säger Caspian Rehbinder.
Andreas Bergh, nationalekonom och forskare på Institutet för näringslivsforskning, håller inte med. Han menar att Sveriges placering i rankningen inte ska övertolkas:
– Det är klart att det inte ser bra ut med ett så stort tapp. Men man ska komma ihåg att vi toppade 2015 efter Alliansregeringen. Det går lite upp och ned i det här indexet och en stor orsak till att vi tappar poäng denna gång är just återinförandet av värnplikten, vilket än så länge faktiskt inte drabbar så många individer, säger Andreas Bergh.
