– Vi befinner oss i ett avgörande ögonblick i Europas historia. Ukraina pressas både vid förhandlingsbordet och på fronten, säger Benjamin Dousa och betonar att det krigsdrabbade landet står inför den svåraste vintern sedan Rysslands invasion 2022.

Gapet i landets statsbudget uppgår till över 200 miljarder kronor.

Kraftsamlar 20 procent av biståndet

Regeringen ska öka biståndet till Ukraina till minst 10 miljarder kronor år 2026. Det är alltså närmare 20 procent av Sveriges totala bistånd som ska gå till landet.

Regeringen fasar därför ut det bilaterala utvecklingsbiståndet till Zimbabwe, Tanzania, Mozambik, Liberia och Bolivia. Mer än två miljarder kronor kan användas för Ukraina under de kommande två åren, enligt biståndsministern.

Tre ambassader avvecklas

Tre ambassader i Bolivia, Liberia och Zimbabwe vars huvudinriktning är biståndsarbete kommer att avvecklas.

– Det betyder inte att vi lägger ner de diplomatiska förbindelserna utan att de formas på andra sätt med mer fokus på handelsrelationer, säger Dousa.

Utfasningen sker fram till 31 augusti nästa år.

Humanitärt bistånd fortsätter

Förändringarna berör inte det humanitära biståndet och Sverige fortsätter att vara världens största givare av humanitärt livräddande bistånd, betonar ministern. Bistånd kan även fortsätta genom tematiska strategier för hälsa, demokrati och mänskliga rättigheter.

Sverige fortsätter att ge till FN-program som arbetar med AIDS-prevention och vaccinallianser samt stöder sexuell och reproduktiv hälsa i Afrika.

”För spretig” biståndspolitik

Huvudsyftet är att öka stödet till Ukraina. Men förändringen ligger också i linje med regeringens biståndspolitiska prioriteringar.

– Allt för länge har svensk bistånd varit för spretig. I många fall vet vi inte ens om vårt stöd gjort någon nytta, säger Dousa.

De senaste 25 åren har det svenska stödet till de fem länderna uppgått till över 50 miljarder kronor. I Tanzania har Sverige sedan 1962 gått in med över 70 miljarder kronor.

En EBA-rapport från 2016 konstaterade att biståndet till Tanzania endast haft marginell positiv effekt på fattigdomen. Under en period hade effekten varit negativ och gjort landet fattigare.

”Vattna där det växer”

Vid mandatperiodens inledning hade Sverige 24 bilaterala landsstrategier. Med det nya beslutet går landet till 13 under 2026.

– Vi ska kunna gå in och ut i länder, testa nya projekt och vattna där det växer. Sådant som fungerar får mer vatten, sådant som inte fungerar ska vi avveckla, säger Dousa.

När han träffar ledare från biståndsländer efterfrågar de mer affärer och investeringar snarare än bistånd.

– Det är vår moraliska skyldighet att stötta Ukraina i kampen för den fria världen, avslutar Benjamin Dousa (M).