Det var igår kväll som Turkiet, Sverige och Finland kunde nå en överenskommelse i frågan om ländernas natoansökan.

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) var nöjd med förhandlingar och sa: “Det är bra för svenskarnas trygghet och säkerhet”. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var glad över att parterna lyckats nå konsensus:

– I Nato har vi alltid visat att oavsett hur oeniga vi är kan vi alltid sätta oss ner och hitta en lösning, säger Stoltenberg.

Ett avtal undertecknades som bland annat behandlade hur länderna gemensamt ska jobba med säkerhet samt terroristbekämpning. Mer specifikt innebar avtalet bland annat att ett “Fullständigt samarbete med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund” och “Att visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer”.

Vidare fanns andra punkter som berörde bland annat “Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och göra bilaterala avtalsarrangemang”, “Undvika embargorestriktioner inom försvarsindustrin och öka samarbetet” med mera.

Detta är enbart några punkter i avtalet som länderna skrev under. I teorin låter avtalet relativt enkelt, men i praktiken kan detta innebära mycket jobb och tvister för Sveriges del.

Krav på terroristbekämpning

Ett av de övervägande kraven var att Sverige skulle samarbeta med Turkiet mot terrorism. “Fullständigt samarbete med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund” och “Att visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer”.

PKK är redan terrorstämplat av Sverige sedan tidigare. Vad som krävs av Sverige är att se till att PKK:s aktiviteter samt personer från organisation eller kopplingar till dem stoppas. De vill även se åtagande att inte stödja organisationer som PYD/YPG och medlemmar från Gülenrörelsen.

Utöver detta vill Turkiet även se Sverige jobba striktare mot andra terrororganisationer, dock går inte Turkiet in mer i detalj om vilka andra terrororganisationer det kan vara utöver PKK. Detta är diffust och kan skapa problem rörande vad Turkiet väljer att tolka som terrororganisationer, Sverige kanske inte håller med om deras tolkning.

Överlag har Turkiet Sveriges och Finlands fulla stöd när det gäller hot mot landets säkerhet. Parterna kom överens om att tillsammans ”arbeta fullt ut med Turkiet i dess kamp mot PKK”. Uppgörelsen med Sverige och Finland beskrivs av Turkiets presidentkansli som en stor framgång. Enligt presidentkansliet har Turkiet fått vad de efterfrågade och det är en betydande framgång i landets terrorismbekämpning.

Det är sannerligen en framgång för Turkiet, även för Sverige som kommer att komma in i säkerhetsalliansen, men priset kan bli högt.

Utlämningar och vapenembargo

Sverige och Finland gick även med på andra krav, bland annat “Att vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och göra bilaterala avtalsarrangemang”.

Det ska även behandlas snabbt och grundligt står det i avtalet. Turkiet kommer att ha sina krav på personer som de vill ska bli utlämnade, något som den svenska myndigheten kommer att pröva. Det är inte något man bör oroa sig över, menar statsministern.

– Om du inte är inblandad i terrorism behöver du inte oroa dig, säger Magdalena Andersson.

Turkiet meddelade under onsdagen att landet kräver utlämning av 33 terrormisstänkta från Sverige och Finland, enligt AFP. Det återstår att se hur många av dessa som Sverige kommer att godkänna och vad som händer om man inte gör det.

En annan viktig punkt på avtalet var :“Undvika embargorestriktioner inom försvarsindustrin och öka samarbetet”. Officiellt sett har det aldrig funnits ett vapenembargo från svensk sida gentemot Turkiet.

Visserligen har inte Sverige exporterat vapen till Turkiet, men det har aldrig varit ett vapenembargo. Med det nya avtalet innebär detta att Sverige inte kommer att börja exportera till Turkiet samt att öka samarbetet i säkerhetsfrågor.

– Om vi blir medlemmar i Nato så är det klart att det får återverkningar på hur man ska tolka svensk vapenexportlagstiftning, säger statsministern.

Nästa steg

Överenskommelsen innebär nu att alla 30 Natoländer kan bjuda in Sverige och Finland till säkerhetsalliansen. Det måste dock tas ett formellt politiskt beslut i frågan, vilket görs på tisdag i nästa vecka i Bryssel.

När det beslutet har tagits kommer Sverige och Finland att få status som inbjudna länder. Det innebär i sin tur att de får vara med på alla möten utom det nuvarande Natotoppmötet i Madrid och alla möten om kärnvapen.

Sverige kommer officiellt att vara medlem i Nato när alla Natomedlemmarnas parlament godkänt ansökan. Det kan i sin tur ta ett par månader för varje parlament att godkänna. De tuffaste delarna av ansökan är avklarade och nu är det bara att vänta.

Om några månader kommer Sverige officiellt att vara Natomedlem. Hur högt priset för medlemskapet kommer att bli återstår att se när avtalet med Turkiet sätts i verket inom en snar framtid.

Läs även: Turkiet släpper in Sverige och Finland i Nato - avtal underskrivet