– Regeringen har beslutat att ge möjligheter att ta igen det som av praktiska skäl (läs pandemin) inte gick att genomföra förra året, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket med ansvar för flyktingkvoten.

– Det handlar inte om en utökning som sådan, framhåller Ekblad.

Enligt myndigheten gör det ingen skillnad för det totala antalet personer som får stanna i Sverige eftersom asylmottagandet är på nedgång. Det ska heller inte betyda fler personer för kommunerna att ta emot än vad de har planerat för.

– Flyktingkvoten är i dag vårt stora mottagande, säger Oskar Ekblad.

Kan planera mottagandet

Till skillnad från när det gäller asylsökande vet kommunerna att de har ett visst antal kvotflyktingar att planera för. Kvotflyktingar väljs ut av FN:s flyktingorgan UNHCR som har överenskommelser med ett 30-tal länder i världen. Deras ärenden gås igenom i det flyktingläger de befinner sig och alla papper, inklusive uppehållstillstånd, görs klara före resan till landet som beslutat ta emot dem.

Sverige har sedan flyktingkrisen ett åtagande, som regeringen och de fyra borgerliga partierna ställde sig bakom, att öka mottagandet av kvotflyktingar från knappt 1 900 till 5 000 per år.

Förra året togs omkring 3 500 av planerade 5 000 emot, på grund av att pandemin satte hinder i vägen för resor och möjligheterna att göra utredningar.

Det totala antalet kvotflyktingar som fick det som kallas vidarebosättning, sjönk kraftigt i världen förra året till knappt 23 000, en minskning från nästan 64 000 år 2019.

Sverige världstvåa

Sverige var förra året det land som tog emot näst mest kvotflyktingar i världen efter USA, som kraftigt har minskat sitt mottagande under den avgångne presidenten Donald Trumps år vid makten.

Kanada, Norge och Storbritannien brukar ligga högt på listan över mottagarländer.

Årets flyktingkvot för Sverige rymmer syriska medborgare som befinner sig i Jordanien, Libanon och Turkiet eller i Nordafrika samt personer med ursprung i Sydsudan, Sudan, Somalia, Kongo och Eritrea.

TEXT: Lars Larsson/TT