Det krävs mer än bara vapen och ammunition för att Sveriges beredskap ska vara god och i dagsläget ser verkligheten mörk ut, åtminstone när det gäller livsmedelsförsörjningen i Sverige. Den svenska självförsörjningsgraden ligger idag på omkring 50 procent och om kriget kommer och om importen av livsmedel skulle upphöra står Sverige inför en kris som saknar motstycke.

Idag är Sverige, enligt statistik från Jordbruksverket, enbart självförsörjande på väldigt få livsmedel, bland annat spannmål, morötter och socker. Och tittar man på köttproduktionen ser statistiken inte lovande ut. 2021 så var siffran för inhemsk produktion av nötkött 58 procent och 31 procent för lamm. Men produktionen för griskött står sig något högre och är enligt statistiken på 83 procent.

Men situationen i Sverige i Sverige har i ett historiskt perspektiv sett annorlunda ut. Tittar vi tillbaka på slutet av 80-talet var produktionen för nötkött på 90 procent och lamm låg på 85 procent. Grisproduktionen låg då på stabila 110 procent.

Andra råvaror som vissa grönsaker och frukt ligger också på procentandelar som inte ens i närheten skulle täcka det behov vi har idag.

Det pågår sedan några år tillbaka ett stort gemensamt arbete mellan flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och företag för att stärka den inhemska produktionen av mat. Beredskapsplaner och ett stärkt civilförsvar är exempel på åtgärder som görs.

Värsta tänkbara scenario

I en rapport från Livsmedelsverket och Jordbruksverket har man kommit fram till att en minskning med enbart 25 procent av tillförseln av mat finns risken för att det blir näringsbrist och undernäring i befolkningen.

I artikel publicerad av RISE Research Institutes of Sweden uttalar sig Klara Båth som är avdelningschef för Jordbruk och livsmedel på RISE att det är inte bara produktionen av mat som behöver öka utan även andra produkter som är avgörande för uppnå önskad produktion.

– Vi är inte bara beroende av import av råvaror för livsmedelsproduktionen, utan också beroende av att importera exempelvis maskindelar, konstgödsel och andra insatsvaror. Störningar i vår import skulle också störa vår försörjningsförmåga och försörjningstrygghet, säger Klara Båth.

För många lantbrukare i Sverige finns det redan stora utmaningar, inte minst för att all produktion är beroende av att det finns ett gynnsamt klimat som inte förstör skördarna. Men enligt Edward Nordén* som är lantbrukare utanför Svalöv i Skåne finns förutsättningarna till att Sverige ska bli mer självförsörjande men att nuvarande regelverk gör det svårt.

– Sverige kan öka livsmedelsproduktionen om böndernas produktion underlättas - istället för att kontinuerligt försvåras. Sverige har köttbrist eftersom det är för besvärligt att producera kött, säger Edward Nordén.

Edward Nordén menar att det finns flera problem som gör det svårt för att lantbrukarna ska kunna producera mer.

– De politiska spelreglerna. Svenskt jordbruk - liksom delar av EUs gemensamma jordbruk - är inte tillräckligt bra hanterat. Det innebär en för svag lönsamhet för att klara hållbar konkurrenskraft på sikt. Sverige konkurrerar med omvärlden, inte svenska bönder emellan. Sverige är ett land som underpresterar trots att vi ha både kompetens och kapacitet att producera de säkraste och renaste livsmedels produkterna i världen, säger Edward Nordén

Behövs ett förenklat regelverk

– Att en mjölkbonde ska behöva förhålla sig till över 500 regler från 15 myndigheter är inte funktionellt. Fokusera på lönsamheten. Stabila jordbruksföretag ger en stabilitet när omvärlden är instabil. Branschen önskar lättnader före bidrag. Jordbrukspolitik är kompetenskrävande, men inte raketforskning.

Fotnot: Edward Nordén är till vardags lantbrukare men också politiskt aktiv i Medborgerlig Samling