Förra året ökade Sveriges utsläpp av växthusgaser med fyra procent, den första och största ökningen av utsläpp på länge. En majoritet av ökningen kom från industrierna samtidigt som transportsektorns utsläpp stannat av i samband med pandemin.
Förra året ökade Sveriges utsläpp av växthusgaser med fyra procent, enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket. 2020 släppte Sverige ut cirka 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter och siffran för ifjol landar nu på cirka 48 miljoner ton.
Orsaken bakom de ökade utsläppen 2021 beror främst på en återhämtning från låga produktionsnivåer inom industrin 2020 samt utsläpp inom el- och fjärrvärmesektorn på grund av kallare väder. I samband med pandemins start 2020 noterades en rekordsänkning på cirka nio procent i utsläppen av växthusgaser i Sverige, och enligt Naturvårdsverket var det därför väntat att utsläppen skulle öka i samband med att pandemin tog slut.
Två tredjedelar av de ökade utsläppen kommer från industrin där järn- och stålindustrin, raffinaderiindustrin samt kemiindustrin ska ha haft betydande påverkan.
– Vi skulle vilja se en nedgång varje år för att känna oss trygga med att vi kan nå målen, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på Naturvårdsverket till Ekot
Transportsektorn haltar
Naturvårdsverket ser att utsläppen från inrikes transporter ökar något på grund av ökad trafik. Man uppger att utsläppen dock fortsatt är relativt låga i och med att pandemin minskat resandet betydligt. Även användningen av biodrivmedel i bränslemixen, energieffektivisering och ökad elektrifiering är med och dämpar ökningen av utsläpp från transporter.
– Jämför man med före pandemin så reser vi fortfarande betydligt mindre, så det finns en pandemieffekt.
Sedan 1990 har Sveriges utsläpp minskat med ungefär 33 procent. Minskningen var betydande speciellt under åren 2003 till 2014. Sverige har drygt 50 procents utsläppsminskning kvar för att nå landets övergripande klimatmål senast 2045.
