Facebook noscript imageSVT och SR betalade miljoner för sina egna förtroendemätningar – utan att berätta det
SVT och SR betalade miljoner för sina egna förtroendemätningar – utan att berätta det
Foto: Holger Ellgaard CC BY-SA 4.0
Foto: Holger Ellgaard CC BY-SA 4.0

Public service-bolagen har i hemlighet finansierat de undersökningar de sedan använt för att motivera sin egen existens inför riksdag och regering. Nu avslöjar Kvartal att SVT och SR sedan 2009 betalat mer än fem miljoner kronor till det institut som mäter allmänhetens förtroende för dem.

Det är en berättelse om ett cirkelresonemang av sällan skådat slag. SVT och SR beställer och betalar för en undersökning av hur mycket allmänheten litar på dem. Sedan presenterar de resultaten för politiker och myndigheter som bevis för att de förtjänar fortsatt finansiering. Och ingenstans i denna kedja berättar de att de själva bekostat mätningen.

Det är vad Kvartal kan visa i en genomgång av fakturor, remissyttranden och offentlig kommunikation från de två public service-bolagen.

Den nationella SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet har länge legat till grund för bilden av ett högt och stabilt förtroende för public service i Sverige. SVT och SR har lyft fram siffrorna i sin kommunikation med regeringen, riksdagen och allmänheten – konsekvent och utan reservation.

Det som inte framgått är att bolagen själva delfinansierat undersökningen. Enligt fakturor som Kvartal tagit del av har SVT och SR sedan 2009 betalat mer än fem miljoner kronor till SOM-institutet för dessa förtroendemätningar. I dag uppgår SVT:s årliga kostnad till 270 000 kronor och SR:s till 173 000 kronor.

Inget annat medieföretag är med och finansierar studien.

En genomgång av SVT:s remissyttranden, regeringsredovisningar och annan offentlig kommunikation visar att bolaget ingenstans nämner att man betalar för undersökningen. SR nämner det – men bara i ett enda sammanhang: i den årliga public service-redovisningen, inbäddad i löpande text på sidan 58, där man skriver att ”företaget delfinansierar exempelvis SOM-undersökningen.” Summan nämns inte. Och i remissyttranden och bloggar nämns finansieringen inte alls.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, reagerar med skärpa när han får ta del av uppgifterna.

– Det betyder ju att undersökningen inte har något värde alls – att köpa en undersökning som man själv har varit med och utformat. Enormt slöseri med skattepengar. Jag trodde att SOM-institutet agerade på eget initiativ, säger han.

Han reagerar lika starkt på att resultaten sedan används som beslutsunderlag i politiska sammanhang.

– Det är vilseledande. Om man dessutom ska fatta beslut på siffror som har skakig grund är det inte säkert att det blir de bästa besluten. Då har man ett beslut som är halvbra. Det är korrupt. Det var en brutal nyhet. SOM brukar inte presentera sig så – de säger ju ingenting om att det är någon annan som är med och betalar.

Till problemen hör också att förtroendesiffrorna från SOM-undersökningen är snedvridna på ett sätt som gynnar public service. Som Bulletin tidigare rapporterat bygger mätningarna på ett urval där flera grupper med lägre förtroende är underrepresenterade – framför allt sverigedemokrater, som är den grupp som hyser lägst förtroende för SVT och SR. Det innebär att de redovisade siffrorna ger en mer positiv bild av allmänhetens faktiska inställning än vad verkligheten motiverar.

SVT och SR har känt till detta. Trots det har man valt att lyfta fram just dessa siffror – alltid utan att redovisa bristerna. Andra, lägre förtroendesiffror har valts bort.

Marcus Weissenbilder, undersökningsledare för SOM-institutet, bekräftar att bolagen i egenskap av betalande samverkanspartners har möjlighet att påverka hur undersökningen utformas och hur resultaten presenteras.

– Vi kan utforma rapporterna på vissa sätt som en samverkanspartner önskar. Men sen gör ju vi förstås inte något som skulle vända resultaten åt ett visst håll, säger han.

Han bekräftar också att SVT och SR tekniskt sett skulle kunna begära att resultaten viktas – det vill säga justeras för att kompensera för snedfördelningen i urvalet.

– Då är vi gärna behjälpliga. Vi testar då och visar vad utfallet ska bli. Men vi kanske ändå skulle släppa en oviktad rapport själva, så att man kan se vad som är standard för våra mätningar.

I SOM-institutets rapporter och på dess hemsida framgår att man samverkar med SVT och SR. Det som inte framgår är att det är public service-bolagen som finansierar undersökningen.

– De betalar för vår forskning. De betalar inte för att äga resultat eller styra dem på något sätt. Vi gör det här tillsammans med dem och med andra forskare. Men man skulle kanske kunna vara ännu mer transparent i att de betalar, säger Weissenbilder.

SVT: ”Ingenting som är någon hemlighet”

Henrik Selin, senior rådgivare på SVT, medger att öppenheten kunde ha varit större.

– Det är verkligen ingenting som är någon hemlighet, men det är ju inte Sveriges Television som gör undersökningen, utan den görs av SOM-institutet och SVT är med och finansierar möjligheten att den görs, säger han.

– Men i transparensens namn är det viktigt att berätta det.

SR:s analyschef Ulf Dalquist bekräftar att bolaget har möjlighet att ha synpunkter på undersökningen, men menar att man förlitar sig på SOM-institutets expertis. SR:s upplysning om finansieringen i den årliga redovisningen motiverar han med transparensskäl – men erkänner inte att informationen är svår att hitta eller att den saknar väsentliga detaljer om summor och inflytande. Informationen är, enligt SR, ”tillräckligt offentlig.”

Efter att Kvartals granskning publicerats har SVT skrivit på sin blogg att man bidrar ekonomiskt till SOM-undersökningen.

SVT:s vd Anne Lagercrantz och SR:s vd Cilla Benkö har inte svarat på tidningens frågor.

Dan Korn

Dan Korn är  Bulletins chefredaktör. Han är författare till tjugo böcker och har sysslat med kulturjournalistik under fem årtionden.