Vad tycker du om det som hittills presenterats av budgetpropositionen?

– Ambitionsnivån är för låg inom digitalisering och energiområdet. Vi tror inte att Teknikföretagens förväntningar kommer att infrias. Det kommer många spridda skurar i budgetpropositionen men nivån är för låg, säger Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

– Sverige halkar efter inom digitalisering. Vi släpar efter andra länders ambitioner på området (se tabellen nedan som är satsningar beräknat per folkmängd). Tyskland väljer att satsa 3,3 miljarder kronor per år vilket kan jämföras med Sveriges 200 miljoner kronor per år.

– Sverige har en historik av att vara ledande land inom digitalisering men för att behålla den positionen krävs särskilda satsningar på kompetens, industrinära forskning och innovation. Vårt avancerade produktionskunnande ger oss ett försprång att lösa flera av de globala utmaningarna med klimatomställningen.

Rapporten Digital Competiveness EU framhåller att Litauen mellan 2018 och 2020 satsat mest på digitalisering av länderna i Europa och Nordamerika. Enligt tabellen ”Digital Riser” har Litauen klättrat till en första plats. Däremot har Sverige, tillsammans med Albanien och Tyskland, trillat ner till botten. Sverige ligger på femte plats från slutet.

Tabellen visar hur mycket varje enskilt land satsat på digitalisering de två senaste åren, bland annat mäts tillgång till riskkapital, kostnader och tid för att starta ett bolag, möjlighet att anställa utländsk arbetskraft, anställdas kompetens, digitalt kunnande hos befolkningen, antal mobila bredbandsabonnemang och så vidare.

Litauens framgång tillskrivs den litauiska industrins särskilda digitaliseringsplan för 2019–2030, bland annat med ett särskilt visum för anställda i litauiska startups och attraktiva villkor för utländska experter inom digitalisering.

– Regeringen tar inte tillvara de möjligheter som EU:s återstartfond ger efter pandemin jämfört med vad andra länder gör, säger Maria Rosendahl.

På vilken nivå ska ambitionen ligga?

– Det krävs en satsning på en miljard kronor per år inom digitalisering, vilket kommer att matchas av industrin. Regeringen satsar 20 procent av detta per år. Bland relevanta myndigheter pågår det en kraftsamling för att förstärka digitaliseringen. Men nuvarande nivåer är fortfarande för låga. Ska vi i Sverige vara ledande måste vi visa mer handlingskraft.

Hur ser ni på kompetenssatsningarna i budgetpropositionen?

– Den här gången adresseras kompetensförsörjningen som en viktig del av klimatomställningen men det är samma kritik som ovan, ambitionsnivån är låg. Regeringen föreslår att 33 miljoner tillförs 2022 för att förbättra kompetensförsörjningen genom planering och dimensionering av gymnasial utbildning, till exempel krav på samverkan mellan minst tre kommuner kring planering och dimensionering av gymnasieutbildning och Yrkesvux. Att avsätta medel för att verkställa förslaget är en given förutsättning, men det är knappa resurser.

– Regeringen fortsätter att bygga ut Kunskapslyftet och föreslår att 1,5 miljarder kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar. Yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) eller svenska som andraspråk. Det är bra men viktigast är dock att ”rätt” människor matchas till ”rätt” jobb. Därför hade det varit önskvärt att satsningarna i högre grad även hade möjliggjort för fler vuxna att växla yrke, eller utvecklas i sin yrkesroll.

– Företagen skriker efter arbetskraft med industriteknisk kompetens. Här behöver vi se tydlig handlingskraft där finansieringen blir en möjliggörare.

Korttidsstöden ska upphöra enligt budgetpropositionen. Hur ställer ni er till det?

– Teknikföretagen vill att korttidsstöden förlängs. Vi tror fortfarande att de behövs på grund av utmaningarna med materialbristen, en konsekvens av pandemin. Leveransstörningar och bristen på halvledare har tvingat bland annat bilindustrin att stoppa produktionen både under våren och nu efter sommaren.

– Det borde finnas möjlighet att permittera personalen och att staten betalar en del av lönen under permitteringen. Men nu är regeln att har man fått ett sådant stöd kan man inte få ett nytt förrän efter 24 månader. Regeln är till för att bolagen ska bevisa att de klarar sig även utan stöd. Sista september avslutas permitteringsstödet. Vi vill att karenstiden på 24 månader slopas till dess att efterdyningarna av pandemin värkt ut.

Teknikföretagen är en arbetsgivarorganisation med 4 200 medlemsföretag som står för en tredjedel av Sveriges export. Bland de mer kända stora företagen finns Ericsson, Scania, ABB och Volvo.