Facebook noscript imageTerrorforskare om danska donationsförbudet till moskéer: ”Sverige fegar ur”
Fokus
Terrorforskare om danska donationsförbudet till moskéer: ”Sverige fegar ur”
Göteborgs moské kostade 67 miljoner kronor att bygga och finansierades av Saudiarabien. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.
Göteborgs moské kostade 67 miljoner kronor att bygga och finansierades av Saudiarabien. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Danmark stoppar donationer till moskéer från länder och utländska aktörer som anses motarbeta demokratin. På Wakf-moskén i Malmö, som tagit emot miljontals kronor från Gulfstaterna, är man kritisk.

– Man kan inte förbjuda ett land på ena hållet men samtidigt sälja vapen och ha jättestor handel med det, säger en av moskéns styrelseledamöter.

Den nya danska lagen började gälla i måndags och syftar till att hindra länder som Saudiarabien, Qatar och Turkiet att få inflytande över danska moskéer.

I Danmark fick debatten nytt liv i januari förra året, då tidningen Berlingske uppmärksammade att Taiba-moskén i Köpenhamnsstadsdelen Nørrebro tagit emot fem miljoner danska kronor (knappt sju miljoner svenska kronor) av Saudiarabien.

– Genom att komma med en stor pengapåse kan man bestämma inriktningen på moskén. Det blir en påverkan, säger Magnus Ranstorp, docent vid Försvarshögskolan.

Även i Sverige förekommer det att trossamfund tar emot pengar från länder i Mellanöstern, men här har debatten inte fått samma uppmärksamhet. Någon officiell siffra på stödets omfattning finns inte.

– Vi i Sverige pratar ofta om rysk påverkan, kinesisk påverkan. Vi har aldrig riktigt pratat om Gulfstaters påverkan, eller för den delen Turkiet eller Irans påverkan på olika trosinriktningar.

Ranstorp anklagar svenska politiker för att ha fegat ur och för att ha tagit den lätta vägen i debatten.

För snart fyra år sedan skrev KD:s Ebba Busch Thor och Lars Adaktusson en debattartikel i Expressen där partiet föreslog att utländsk finansiering av moskéer och islamistiska föreningar stoppas.

Utländsk finansiering av extremism i Sverige måste upphöra. Ingen ska behöva möta samma förtryck här i Sverige som det förtryck man flytt ifrån, skrev partiet.

Hos regeringen finns än så länge inga sådana förslag. Justitiedepartementet hänvisar till Kulturdepartementet, som i sin tur svarar att de bara ansvarar för den lagstiftning som reglerar trossamfund som är statsbidragsberättigade.

Eventuell lagstiftning på detta område skulle i så fall hanteras av Justitiedepartementet. I dagsläget finns inga sådana lagförslag som bereds inom Regeringskansliet, skriver man i en mejlad kommentar.

Magnus Ranstorp, docent på Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Den danska lagen är i princip en förlängning av den lista med så kallade hatpredikanter som inte får släppas in i landet. Länder, organisationer eller individer som anses motarbeta demokratiska värderingar eller det danska samhällets sammanhållning svartlistas, och får därefter inte göra donationer på mer än 10 000 danska kronor.

Det finns idag extrema krafter i utlandet som försöker vända våra muslimska medborgare mot Danmark och därmed splittra vårt samhälle. Flera gånger på senare år har medier berättat om danska moskéer som mottar miljonbelopp från bland annat Mellanöstern”, säger landets integrationsminister Mattias Tesfaye (S) i ett pressmeddelande.

De som har motsatt sig lagstiftningen menar bland annat att listan med förbjudna finansiärer riskerar att bli både subjektiv och verkningslös.

Magnus Ranstorp tror att det danska ministerstyret kan göra det lite lättare att få till stånd en lista, men tillägger att frågan är komplicerad. Till exempel är det oklart vad som händer om en förbjuden organisation byter namn.

I Sverige nämner han två typer av verksamheter som kan gynnas av de utländska pengarna: bokstavstrogna, salafistiska tolkningar av islam, samt organisationer med koppling till Muslimska Brödraskapet.

Bland de svenska moskéer som tagit emot större summor finns Göteborgs moské som öppnade 2011 på Hisingen. Bygget kostade 67 miljoner kronor och bekostades helt av Saudiarabien.

Qatar storfinansiär

För två år sedan kom två franska journalister med boken Qatar Papers” som kartlägger stiftelsen Qatar Charitys inflytande på muslimska rörelser i Frankrike och Europa.

Med världens tredje största naturgasreserver är landet världens rikaste i förhållande till befolkning. I Mellanöstern har man ofta stöttat rörelser med koppling till Muslimska Brödraskapet.

Kvinnor i heltäckande svart klädsel i Qatars huvudstad Doha. Arkivbild. Foto: Yvonne Åsell/TT.

I Sverige hör Wakf-moskén i Malmö till dem som har varit öppna med att man har fått pengar från Qatar. Drygt 30 miljoner kronor fick man av landets regering inför öppningen 2017. Ytterligare åtta miljoner kom från privata aktörer i Kuwait.

Problemen som kopplas till Gulfstaternas inflytande på moskéerna handlar framförallt om att man gynnar extrema, bokstavstrogna tolkningar av religionen samt att man avskärmar sig från majoritetssamhället.

– Man får tala om de här frågorna varsamt, men man kan inte ducka för dem. Begrepp som demokrati, jämställdhet och allas lika värde blir urholkade när man inte försvarar dem mot den islamistiska separatismen, säger Magnus Ranstorp.

Olika budskap på olika språk

På Wakf-moskéns hemsida finns verksamhetens schema bara tillgängligt på arabiska. Detsamma gäller för i princip samtliga inlägg på moskéns Facebook-konto.

Under rubriken Aktiviteter” skriver man bland annat på svenska att vi utgår från principen att muslimer som har ett stabilt liv och som lyckats bra i det svenska samhället har ett stort ansvar och skyldighet att stötta dem som behöver stöd in i det svenska samhället. En annan viktig princip vi utgår från är att utgå från våra medlemmars behov och önskemål och samtidigt uppfylla vårt ansvar gentemot det samhälle som vi lever i.”

Samma formuleringar saknas i den arabiska versionen av texten. Där skriver man istället att det har ordnats en stor eid-fest, och att man har hyrt bussar för att nyanlända ska kunna ta sig direkt till moskén från flyktingförläggningarna.

Wakf-moskén i Malmö har tagit emot 30 miljoner kronor från Qatar och åtta miljoner från privata investerare i Kuwait. Foto: Sören Billing.

En av moskéns styrelseledamöter säger att det inte finns någon särskild tanke bakom de olika språkens formuleringar.

– Alla i styrelsen är välintegrerade, har jobbat jättelänge i Sverige och har väldigt bra jobb. Vi känner till vad en nyanländ har för utmaningar eftersom vi själva har levt under de förhållandena. Därför har vi ett upplägg att stötta de här människorna, säger han.

Att stödet från Qatar – där kvinnor behöver en manlig släktings godkännande för att få gifta sig och där homosexualitet är förbjudet – skulle påverka verksamhetens inriktning tror han inte.

– Vi har aldrig tillåtit att ett bidrag kommer villkorat till oss. Det har vi varit väldigt strikta med, säger han.

Det danska förslaget är han kritisk till. Organisationer ska bedömas utifrån vad de gör och inte var de får sina pengar ifrån. Den danska lagen bygger dessutom på dubbelmoral, tillägger han.

– Vill man svartlista ett land så måste man egentligen svartlista det totalt. Man kan inte förbjuda ett land på ena hållet men samtidigt sälja vapen och ha jättestor handel med det. 

Europeisk värderingskamp

Eli Göndör, fil. dr i religionshistoria med inriktning mot islamologi och Mellanöstern som idag är verksam vid Göteborgs universitet, hör till dem som tycker att utländska donationer bör begränsas.

– Det finns idag rörelser och religiösa organisationer i Europa som har föraktet mot väst som en grundbult i sin ideologi. Det man behöver komma ihåg är att det pågår någon form av kamp om själar, säger han.

Eli Göndör, fil. dr i religionshistoria, tror att utländska donationer kan gynna moskéer som odlar en separatistisk kultur. Arkivbild. Foto: Lars Pehrson/TT.

Donationerna från värdekonservativa länder och rörelser i Mellanöstern till moskéer i Europa kan ses som ett tecken på att de förra håller på att förlora den kampen, menar han.

– Man har ett jättestort problem i att man har ett läckage av anhängare. Folk dras till västvärlden och inte tvärtom. Det här gör ju att man vill påverka för att förhindra det.

Moskéerna som mottar pengarna odlar ofta en form av separatism som blir särskilt problematisk i länder som Sverige och Danmark, där målet är att alla människor ska dela någon form av bas och vara en del av samma system.

– Det är inte odemokratiskt, det är inte nödvändigtvis ideologiskt västfientligt. Det är inte ett hat man uttrycker, men det man uttrycker är att samhället där ute är sämre. Det finns liksom inget intresse för att anpassa sig till de normer som finns.

Att stoppa utländsk finansiering till trossamfund är inte hela lösningen, men kan vara en del av den, tillägger han.

– De här organisationerna kommer ju inte bara tyna bort utan de kommer försöka kämpa för sin överlevnad, säger han.

TEXT: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu

Sören Billing

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!