Hotbilden mot Sverige har varit förhöjd sedan 2022, delvis på grund av LVU-kampanjen och koranbränningarna. Magnus Ranstorp betonar att det finns en fortsatt hög risk för terrorattacker, även om sådana inte nödvändigtvis behöver inträffa.

– Under vissa perioder har det varit särskilt intensivt, med ett särskilt riktat intresse för Sverige, säger Ranstorp till Bulletin.

Faktorer som bidragit till den förändrade hotbilden inkluderar stora evenemang som Eurovision och den ökade aktiviteten från grupper som ISK (Islamiska staten Khorasan) i Europa. Ranstorp påpekar att dessa grupper söker efter möjligheter att genomföra ”något spektakulärt”.

– Det har varit massvis med arresteringar och planer runt omkring i Europa. Och däribland då Sverige, understryker han.

Ökad aggressivitet bland terrorister

Medan metoderna för potentiella attacker inte har förändrats nämnvärt, noteras en ökad aggressivitet bland terrorister. Ranstorp varnar för att moraliska spärrar har försvunnit, både inom radikal islamistisk terrorism och högerextremism.

– På de här terrordåden, vansinnesdåden, finns inte några spärrar. Man gör inte bara ett dåd utan man kan göra flera dåd samtidigt. Som i Paris exempelvis.

Målen för attacker förblir breda och inkluderar platser med många människor, såsom shoppingcenter och evenemang. Ranstorp påpekar att terroristernas förmåga och lokalkännedom ofta styr val av mål, och att direktiv ofta kommer utifrån.

– Det handlar om platser där det rör sig väldigt mycket folk. Shoppingplatser, konserter, evenemang. Sedan styrs det också av vad personerna känner till, det vill säga de som eventuellt ska utföra dådet, och hur kapabla de är, säger Ranstorp.

Finns en viss ”avtrubbningseffekt”

Trots den allvarliga situationen har nyheter om terrorhot fått mindre uppmärksamhet på sistone. Detta kan bero på en viss ”avtrubbningseffekt” hos allmänheten, hävdar Ranstorp.

– När man avvärjer de här hoten så får det inte samma uppmärksamhet. Det finns en viss avtrubbningseffekt.