Facebook noscript imageTesla-pengar skapar konflikt mellan grannländerna
Ekonomi
Tesla-pengar skapar konflikt mellan grannländerna
Den populäre uppfinnaren Nikola Tesla får pryda både mynt och skyltar. Här i Nikola Tesla-museet i Belgrad, Serbien. Foto: Darko Vojinovic
Den populäre uppfinnaren Nikola Tesla får pryda både mynt och skyltar. Här i Nikola Tesla-museet i Belgrad, Serbien. Foto: Darko Vojinovic

Uppfinnaren och ingenjören Nikola Tesla, som bland annat banade väg för dagens växelströmsteknik, har nästan 80 år efter sin död skapat en fejd mellan de forna rivalerna Serbien och Kroatien. Anledningen är pengar, eller mer specifikt, mynt.

Kroatien vill i samband med landets införande av euron år 2023 se Nikola Teslas ansikte pryda de framtida 10-, 20-, och 50-centsmynten. Detta är något som har skapat upprördhet i grannlandet Serbien, vars centralbank nu hotar EU med att ”vidta åtgärder” om Kroatien fortsätter med sin plan, rapporterar BBC.

Nikola Tesla föddes i staden Smiljan som i dag ligger i Kroatien men som vid tidpunkten för hans födelse, 1856, var en del av Kejsardömet Österrike. Serbien menar dock att Nikola Tesla var etnisk serb – och kände sig som en sådan. Hans aska ligger i dag också begraven i huvudstaden Belgrad. Nikola Tesla bodde dock större delen av sin livstid i USA.

Folkets val

Serbien och Kroatien har en historia av konfrontationer mellan länderna, den senaste i början på 1990-talet när forna Jugoslavien bröt samman. I dag är Kroatien med i EU, men inte Serbien.

Att Nikola Tesla får pryda kroaternas framtida euromynt är ett resultat av folkopinionen. Den kroatiska nationalbankens valutakommitté tog sitt beslut om motiven på mynten efter att ha konsulterat befolkningen, skriver Croatia News Daily.

50 000 kroater tyckte till om fem föreslagna symboler – som exempelvis de kända röd-vita rutorna på landets riksvapen eller en karta på landet – och de fick själva komma med egna förslag.

Croatia News Daily skriver att bland folkets egna förslag var Nikola Tesla det populäraste, med 2 599, eller 23 procent, nomineringar. Sammanlagt kom befolkningen in med över 11 000 egna förslag. I oktober ska Kroatien presentera sina myntförslag för EU.

Läs även: EU pausar planen med digitalskatt – efter amerikanska påtryckningar

Läs även: Pro-europeisk valseger i Moldavien: Ska stoppa ”tjuvarnas styre”

Ana Cristina Hernández

Reporter på Bulletin. Har tidigare skrivit om näringsliv och politik för Svenskt Näringslivs redaktion.