Den andra och tredje vågen av nedstängningar drabbar tillverkningsländerna hårt.

Pandemin har blivit mer utdragen än vad många till en början hade räknat med. När pandemin nådde Bangladesh i våras stängde landets fabriker, liksom resten av samhället, snabbt ner. Veckor gick samtidigt som tusentals textilarbetare var helt utan inkomst.

Men trots att regeringen gav klartecken för att åter slå upp portarna för textilfabrikerna – grundstommen för landets ekonomi – gick återhämtningen trögt.

– Varje månad stänger flera fabriker, säger Babul Akhter, generalsekreterare för Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, en sammanslutning av 87 fackföreningar i Bangladesh till TT.

Minskad försäljning

Att pandemin påverkar flera branscher och länder djupt stod klart redan i dess inledning. I västvärlden har man sett att folk inte handlar i samma utsträckning som tidigare, vilket påverkar producenterna av kläder, skor och elektronik.

– Det ger en negativ inverkan på de produktionsländer som tillverkar dessa saker. Länder som man till stor del hittar i Öst- och Sydasien och till viss del även i Etiopien, säger Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Sjöholm tillägger att exporten från dessa länder minskade ännu mer än efterfrågan, eftersom företag i början av en ekonomisk kris först försöker sälja slut på sina lager.

Hur många som förlorat jobben i den bangladeshiska textilindustrin är inte helt enkelt att säga, då det inte finns någon fullständig statistik, men Babul Akhter uppskattar att minst 300 000 har förlorat sina arbeten under pandemin.

– I dag har alla fabriker dragit ner på sin personal. Även gravida kvinnor tvingas gå från fabrikerna, säger Babul Akhter.

Ökad fattigdom

Utöver drygt 1,8 miljoner bekräftade dödsfall har pandemin lett till att världen för första gången på 20 år sett en ökning av den extrema fattigdomen. Enligt Världsbanken riskerar ytterligare mellan 88 och 115 miljoner falla ner i extrem fattigdom under 2021.

– Det beror till viss del på att färre kan arbeta i de här fabrikerna, säger Fredrik Sjöholm och tillägger att det är olyckligt ur flera aspekter.

– För dem som jobbar inom textilindustrin är alternativet att gå någon typ av jordbruk, självhushållsjordbruk. Och där är lönerna betydligt lägre och villkoren betydligt sämre, säger Sjöholm.

Babul Akhter påpekar också att många har gått från fabrikerna till jordbruk på landsbygden under pandemin – en trend som tidigare varit den motsatta. Han tillägger även att arbetsvillkoren i fabrikerna har tagit stryk till följd av pandemin, med en ökad osäkerhet för de anställda.

– Under pandemin har fabrikerna allt mer börjat rikta in sig mot arbetare som ansluter sig till fackföreningar. De söker upp dem och avskedar dem, säger Babul Akhter.

Svenska klädföretag har underleverantörer i Bangladesh. H&M har märkt av minskad efterfrågan, och har just sagt upp en sjättedel av den egna personalen i Bangladesh, ett hundratal personer. Men hur många på fabrikerna som syr H&M:s kläder och som nu blivit av med sina jobb är oklart.

"Pandemin gör situationen osäker för hela klädindustrin, och vi är medvetna om att underleverantörer och textilarbetare befinner sig i en sårbar situation", skriver H&M:s presstjänst till TT.

Den minskade efterfrågan kommer att påverka produktionens på olika nivåer, skriver H&M, och understryker att det är viktigt att arbeta tillsammans med med industrierna för att stötta textilarbetarna. H&M bedyrar att företaget håller vad som utlovats i kontrakten med fabrikerna.

"Våra kontor i produktionsländerna följer noga personalnedskärningar på underleverantörers fabriker, både när det betalning av löner och att de sker i enlighet med etiska principer och enligt den nationella lagstiftningen" skriver H&M, och hänvisar till att företaget följer ILO:s konventionen om mänskliga rättigheter, som bland annat rör rätten att organisera sig fackligt.

TEXT: Troy Enekvist/TT

Fakta | Bangladesh ekonomi

Bangladesh har sedan 1990-talet haft en tillväxt på kring 6 procent per år i genomsnitt. Inflationen var 5,6 procent 2019.

BNP per capita var 1 698 dollar 2018. BNP per capita i Sverige var 54 608 dollar 2018.

Klädindustrin står för ungefär 80 procent av Bangladesh exportinkomster.

Sektorn har vuxit snabbt sedan 1990-talet och har skapat många nya arbetstillfällen, inte minst för kvinnor. Men villkoren är tuffa; Bangladeshs konkurrensfördel är de extremt låga lönerna som gör att tillverkning flyttas hit inte bara från västvärlden utan även från till exempel Kina.

Från mitten av 2010-talet har tillväxten inom klädesindustrin bromsat in. Orsakerna är flera, inte minst en rad strejker för högre löner och bättre arbetsvillkor samt sjunkande efterfrågan efter fabrikskatastrofen utanför Dhaka 2013

Källa: Världsbanken, UI/Landguiden