– Regleringarna har inte hängt med innovationerna och förändringarna i konsumtionsmönstren. Därför stödjer vi fullt ut lämpliga regleringar som på ett meningsfullt sätt förbättrar konsumentens utfall, säger Alex Marsh, som leder betal- och kreditbolaget Klarna i Storbritannien, till Financial Times.

Den brittiska tillsynsmyndigheten Financial Conduct Authority (FCA) är under tryck från bland andra konsumentorganisationer. Dessa vill att FCA inför flera regler som begränsar den växande BNPL-sektorn (BuyNowPayLater), dit Klarna hör. 

Pandemin har accentuerat beteendet

FCA har påbörjat en större genomgång av den brittiska marknaden för osäkra lån som publiceras i februari-mars. Den avgående chefen för FCA, Christopher Woolard, leder utredningen som går under namnet ”The Woolard Review”. Den inriktar sig mest på den oreglerade BNPL-sektorn eftersom särskilt fattiga människor lockas att köpa först och betala senare, i flera delbetalningar. Pandemin har accentuerat detta beteende. Välbeställda hushåll har ökat sina besparingar och mindre bemedlade hushåll har skuldsatt sig än mer. I en brittisk undersökning som vände sig till 2000 konsumenter, ansåg 24 procent att de köpt mer än vad de hade planerat. 

Förra året förbjöd den brittiska motsvarigheten till reklamombudsmannen Instagram-konton som påstods gynna Klarna och framförallt inspirera till att skjuta upp betalningar. Klarna påstås ha betalat influerare för att göra vissa inlägg på Instagram. 

Frågan är vad FCA:s kommande nya regler betyder för Klarna, som enligt vd Sebastian Siemiatkowski ska börsnoteras inom ett par år. Vid den senaste kapitalanskaffningen i augusti förra året värderades Klarna till 10,65 miljarder dollar. 

70 procent av intäkterna från butiker

Av Klarnas intäkter kommer i dag 70 procent direkt från butikerna i form av provisioner, där Klarna har avtal med 200 000 e-handlare på 17 marknader. Resterande 30 procent av intäkterna utgörs av ränteintäkter från konsumenter. Hur stor andel av dessa som kommer från försenade betalningar är omtvistat. I de 30 procenten ingår även så kallade ”snooze-avgifter”, avgifter som kunden accepterat frivilligt och som innebär att kunden får skjuta på sin betalning en kortare tid.

Finansinspektionen fastställde nyligen i en rapport att en femtedel av alla konsumtionslåntagare i Sverige får betalningspåminnelser, medan av nya låntagare får fyra och en halv procent ett inkassokrav. Av låntagare under 25 år får åtta procent inkassokrav. 

Sebastian Siemiatkowski anför dock i en twitter-tråd att Klarnas andelsiffror är betydligt lägre. Fem procent av deras 14 dagars-fakturor fick en påminnelseavgift 2020 och 0,6 procent gick till inkasso. 60 kronor kostar det att glömma en faktura. Och mindre än 3 procent av Klarnas köp gjordes på avbetalning 2020.

Skördat stora framgångar

BNPL-bolagen brukar anföra att de tjänar pengar på handlarna och inte på konsumenterna. Klarna tar mellan tre och sex procent av detaljisterna. Konsumtionslåntagaren belastas endast med avgifter om vederbörande inte klarar delbetalningarna, dessa uppgår till fyra stycken per köp. Sedan finns också möjligheten att ”snooza”, det vill säga att skjuta upp en betalning mot en avgift.

BNPL-bolagen som Klarna, Afterpay, Affirm och Clearpay har skördat stora framgångar de senaste åren, inte minst genom att ta marknadsandelar från kreditbolagen som har en hårdare kreditprövning av kunden. 

Klarna startades 2005 och har 90 miljoner kunder. Klarna Storbritannien startades 2014 och gick förra året från 7 till över 11 miljoner kunder. 

Klarna var också det första större fintech bolaget som sökte banklicens 2017, vilket det kanske också kommer att göra i USA. Sebastian Siematkowski har tidigare sagt att han vill bli “bankvärldens Ryanair”, enligt Financial Times. 

TEXT: Margaret von Platen