BNP minskade med 0,8 procent under det första kvartalet, jämfört med det föregående kvartalet när den steg med 1,2 procent, enligt ett pressmeddelande från SCB. Hushållen har till exempel dragit åt svångremmen för fritidsaktiviteter och underhållning i och med de höga el- och drivmedelspriserna, och de coronarestriktioner som fortfarande var på plats i början av året.

Men det är inte bara hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen som minskat. Det gjorde även företagens investeringar och produktionen inom näringslivet.

– Nedgången var förhållandevis bred, men den negativa nettoexporten var det som påverkade mest, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Exporten steg med 1 procent medan importen ökade med 2,8 procent, vilket leder till ett exportnetto som drog ner BNP-tillväxten med 0,7 procent.

”Stark import kan vara en positiv signal om det beror på att företagen upplever att efterfrågan är hög och därmed bygger upp lager för framtiden”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

”Framåtblickande indikatorer tyder på positiv tillväxt andra kvartalet”, tillägger Nyman och förutspår att den svenska BNP:n kommer att öka med 0,6 procent under det andra kvartalet.

”Vi räknar dock med en bredare inbromsning i ekonomin senare i år och nästa år då räntehöjningar biter allt mer”, skriver hon och understryker att denna utveckling inte lär påverka Riksbanken som förväntas höja styrräntan med 50 procentpunkter i juni och fortsätta höja den tills den kommit upp i 1,75 procent i april 2023.

Läs även: Svenskt Näringsliv: Ukrainakriget och inflationen dämpar tillväxten