Många kommuner saknar en konkret handlingsplan för att få bukt med utsatta områden. Det visar Uppdrag gransknings undersökning som granskat 28 kommuner.
– Det är obegripligt att kommunerna inte upprättat några åtgärdsplaner i större utsträckning. Politikerna måste ha en vision för att kunna ändra utvecklingen, säger Magnus Ranstorp docent i statsvetenskap.
Endast tre av 28 kommuner som Uppdrag granskning granskade hade en särskild handlingsplan mot problematiken med utsatta områden. Nu varnar lokalpolitiker att det skapas parallella samhällen.
Uppdrag granskning intervjuade lokalpolitikern Mursal Isa (MP) i Tjärna Ängar i Borlänge. Enligt polisen klassas Tjärna Ängar som ett riskområde, vilket enligt polisens definition menas att ”läget [är] så alarmerande att det finns en överhängande risk att området riskerar att bli särskilt utsatt om inte adekvata åtgärder sätts in”.
Mursal Isa har både bott och arbetat i Tjärna ängar. Han säger till Uppdrag granskning att han fått motta en hel del hot från invandrargrupper i Tjärna ängar när han försökt lyfta problematiken.
– Jag vill inte namnge och tala om att det är den här och den här gruppen. Men de finns ju i utsatta områden med invandrarbakgrund, säger Mursal Isa.
De lokala uppfattningarna i området är att inte lära sig svenska, att det inte lönar sig att arbeta och att personer uppmanas att inte vittna, enligt Mursal Isa.
I Sverige finns enligt polisens senaste kartläggning 61 utsatta områden, 14 riskområden och 19 särskilt utsatta områden. Till listan över utsatta områden 2021 tillkom tre områden, nämligen miljonprogramsområdena Fisksätra i Nacka, Grantorp och Visättra i Huddinge kommun samt Valsta, en stadsdel i Märsta, Sigtuna kommun.
– Man måste arbeta på olika plan. Kommunledning, polis, politiker, myndigheter, bostadsbolag, skola, näringsliv och civilsamhället måste diskutera hur man vänder den här utvecklingen. Man måste ha med hela kedjan för att få bort problemet. Det är ytterst märkligt att många kommuner inte ens upprättat en handlingsplan, politikerna måste visa ambitioner, säger Ranstorp.
Ludvig Aspling är riksdagsledamot och Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson.
– Det är så uppenbart att denna utveckling med parallellsamhällen uppkommit av regeringens startegi med det mångkulturella samhället. Strategin har hela tiden varit att uppmuntra samhället i stort att bevara kulturella skillnader, säger Ludvig Aspling.
– Problemet är att vi tagit emot människor från kulturer där man i stor utsträckning inte vänder sig till myndigheter när man får problem utan att det istället är klanen man vänder sig till. Detta är en logisk konsekvens av besluten regeringen fattat.
