Den demografiska förändringen innebär allvarliga utmaningar. Trots att den arbetsföra befolkningen förväntas öka med endast 2,7 procent fram till 2033, kommer antalet unga (0–19 år) att minska med 202 000 personer. Detta innebär att lärarstyrkan måste reduceras med 15 procent för att anpassa sig till den minskade befolkningen.

År 2033 kommer över hälften av alla invånare i riket som är i arbetsför ålder (20-64 år) att ha utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och den svenska ekonomin är helt beroende av hur det går för denna grupp i arbetslivet under de kommande nio årenhttps://t.co/xUXttf4JP8

— Tobias Hübinette (@TobiasHubinette) December 5, 2024

”Det stora kruxet är att få alla dessa invånare i arbetsför ålder med utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund i arbete, då en mycket hög andel av dem står utanför arbetslivet idag”, skriver Hübinette i sin analys. Medan arbetslösheten ligger på 30 procent bland utomeuropeiska invandrare, är den bara 2,5–3 procent bland majoritetssvenskar.

I sin kritik mot den nuvarande regeringens invandringspolitik menar Hübinette att det är ”både fel och irrationellt” att göra det svårare för personer med utomeuropeisk bakgrund att integreras i arbetslivet, eftersom den svenska ekonomin är starkt beroende av dem. Samtidigt förutspås att andelen pensionärer kommer att öka till 30 procent av befolkningen år 2033, vilket kommer att kräva stora resurser från det svenska välfärdssystemet.

För att möta dessa utmaningar föreslår Hübinette politiska åtgärder som inkluderar förbättrad integration och stärkta insatser för att få fler invandrare i arbete. Han varnar för att utan dessa åtgärder riskerar Sverige att stå inför en ekonomisk och social kris.