Häromdagen gjorde USA:s president Donald Trump ett viktigt uttalande angående amerikanska långdistansrobotar av typen Tomahawk, som Ukraina länge har begärt. Den amerikanske ledaren sa att han ”i viss utsträckning” har fattat beslut om att sälja dessa vapen till Kiev.

Detta låter redan som en sensation, men Trump har ännu inte sagt ett definitivt ”ja”: han vill veta mer i detalj exakt hur de ukrainska väpnade styrkorna kommer att använda de amerikanska kryssningsrobotarna. Separat noterade Vita husets chef att han inte är inställd på eskalering med Ryssland och fortfarande vill avsluta kriget.

Hur kommer Tomahawkrobotar att förändra situationen kring kriget om de trots allt hamnar i Ukraina, hur kommer Ryssland att svara och varför har Trump så plötsligt ändrat sin position? Låt oss reda ut dessa frågor.

Kraftfull men gammal teknologi

Det är viktigt att förstå att Tomahawk inte är något ”segervapen” för Kiev. Ja, det är en kraftfull amerikansk långdistansrobot som kan träffa mål på upp till 2 500 kilometers avstånd. Men vapnet i sig är långt ifrån nytt, det har funnits i USA:s arsenal i över 40 år och totalt sett är det välkänt för Ryssland, eftersom utvecklingsarbete och underrättelseverksamhet kring Tomahawk bedrevs redan under Sovjetunionens tid.

Dessutom är dessa robotar flyger långsammare än ljudets hastighet, vilket gör dem till ett relativt enkelt mål för luftförsvarssystem. Men den låga flygbanan och manövreringar längs rutten komplicerar upptäckt och kräver att luftförsvaret har tillräckligt antal luftvärnsrobotar och ett uppbyggt flernivå-luftförsvarssystem.

En separat fråga för Ukraina är: varifrån ska man avfyra Tomahawk? Denna robot är ju främst havsbaserad. Ukrainska experter hävdar dock att det inte är någon särskilt komplicerad uppgift att anpassa den för landbaserade avfyring.

– Om de ger oss robotarna kan vi klara av avfyrningsramperna. En sjöbaserad avfyrningsramp kan placeras stationärt någonstans eller monteras på en lastbil. Det var havsbaserat, nu blir det landbaserat. Huvudkravet för en sådan mobil plattform är inte så mycket dess storlek som tillgången till specialutrustning. Tomahawks avfyrningsramp är av en sådan storlek att den enkelt kan installeras på en kraftig lastbil av typen KrAZ. Huvuduppgiften är att fordonet har motsvarande utrustning för att ladda flygprogrammet i roboten före avfyringen, hävdar militärexperten Valerij Romanenko.

Det vill säga, om det ukrainska försvaret får dessa robotar kommer det definitivt att stärka de ukrainska försvararna och skapa nya problem för Ryssland. Hela den europeiska delen av Ryssland, inklusive Moskva och Sankt Petersburg, kommer att hamna inom räckhåll. För att skydda dem måste man ständigt använda ett stort antal luftförsvarssystem, det kommer att krävas en stor förbrukning av robotar.

Även en enda robot som når sitt mål kan orsaka mycket allvarlig skada, eftersom den har en stridsspets på 450 kg. Men man kan knappast fantisera om att Kiev kommer att få tusentals av dessa vapen. Det handlar troligen om tiotals, i bästa fall ett hundratal.

Detta kommer inte att skapa ett strategiskt genombrott i kriget. Därför handlar det snarare om ett försök till komplext militär-politiskt tryck på Ryssland.

Trump och Zelenskyj pressar Putin

Rysslands president Vladimir Putin lät nyligen förstå att han är kraftigt emot att förse de ukrainska väpnade styrkorna med Tomahawk och sådana leveranser kommer att leda till ”förstörelse av relationerna mellan Ryssland och USA”. Även om dessa relationer faktiskt, förutom i kompletterande verbal retorik mellan de två presidenterna, för länge sedan inte längre existerar.

Naturligtvis är det ofördelaktigt för Moskva att Ukraina skulle få möjlighet att robotangripa mål 2 500 km in på ryskt territorium. Därför kommer Kreml uppenbarligen att försöka förhindra dessa leveranser: genom offentliga och icke-offentliga förhandlingar och hotfull retorik.

Just nu är ”demonstrationen av Tomahawk” från USA:s sida snarare ett påtryckningsmedel mot Ryssland inom ramen för intensifierade förhandlingar om Ukraina. Uppenbarligen är Trump extremt missnöjd med Putin på grund av fortsättningen och intensifieringen av kriget i Ukraina.

Ryssland gör inga eftergifter och är absolut inte överens om några kompromissmodeller. I Washington uppfattar man dessa handlingar som Moskvas försök att höja insatserna och påtvinga sin egen agenda. Detta blev en av orsakerna till att Trump skärpte hårdnaden i sin retorik mot Ryssland och dess ledare.

Ukraina, upprepar vi, kommer knappast att få en betydande mängd robotar. Om Tomahawk-leveranser överhuvudtaget sker kommer det uppenbart att handla om en obetydlig mängd, avsedd för punktinsatser och symboliska attacker. Till exempel mot Krimbron.

Detta ska ha en psykologisk effekt och ”väcka Kreml och Putin till sans” genom att demonstrera USA:s beslutsamhet, men samtidigt undvika direkt militär konfrontation. Uppenbarligen är detta Trumps nyckelstrategi.

– Tomahawk används just nu som ett tryckmedel mot Ryssland. Kommer de att tillhandahållas? Jag tror att amerikanerna kommer att dra ut på det till sista... Låt oss hoppas att det inte blir nödvändigt och att de militära handlingarna stoppas även utan dem”, anser den ukrainske radaledamoten Jurij Kamelchuk.

Moskva förbereder motdrag

Mest troligt kommer Kremls svar i detta fall traditionellt att bestå av två komponenter: symmetriskt och asymmetriskt. Med symmetriskt svar avses möjligheten att leverera egna vapen till Iran, Nordkorea, Venezuela eller till exempel Kuba.

Det asymmetriska svaret består i att intensifiera luftterrorn mot Ukraina. Redan nu skärper Moskva allvarligt situationen genom att massivt ”slå ut” energisystemet i städer som Charkiv, Sumy, Poltava och Tjernihiv.

Putin kommer knappast att överge denna strategi. Med köldens ankomst och början av värmesäsongen kan man förvänta sig ännu fler attacker riktade mot Kiev, de västra regionerna och hela Ukraina som helhet.

Grund för Trumps diplomati

Sammanfattningsvis har frågan om Tomahawk inte en konkret militär, utan framför allt en militär-politisk dimension. Å ena sidan kommer det verkligen att stärka de ukrainska väpnade styrkorna. Å andra sidan kommer förstärkningen inte att vara tillräckligt märkbar för att vända situationen i kriget.

Därför är den viktigaste slutsatsen att de amerikanska robotarna är en metod för ”hård diplomati” mellan Vita huset och Kreml i ett försök att uppnå bättre villkor inför potentiella nya förhandlingsrundor.