Uteblivna leveranser och transportproblem har lett till att regionerna ligger efter i vaccinationsplanen. Bara tre fjärdedelar av de levererade doserna har använts.
– Jag förstår att det finns en frustration, säger Emma Spak, hälso- och sjukvårdschef på SKR.
Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beror förseningarna på läkemedelsbolagen, som levererar för få vaccindoser till Sverige.
– Regionernas strukturer är byggda för att klara ett mycket högre tempo. De väntar bara på vaccin, säger Emma Spak och fortsätter:
– Extrapersonal har kallats tillbaka och regionerna har skruvat ner. Många har trott att fas-2-vaccinationerna skulle kunna dra i gång och att fas 1 skulle vara klart nu. Men man kommer inte att vara klara med fas 1 förrän i slutet av februari eller vid månadsskiftet.
Personal inte problem
Samtidigt visar Folkhälsomyndighetens senaste siffror att endast närmare 385 000 doser har använts av totalt cirka 520 000 levererade, vilket motsvarar runt 74 procent.
TT: Varför då skruva ner och kalla tillbaka extrapersonal?
– Det är inte personal och lokaler som är problemet, utan det finns en fördröjning varje vecka i logistiken, säger Emma Spak.
De oanvända vaccindoserna ligger inte och väntar, berättar sjukvårdschefen.
– De befinner sig i logistikkedjan med en förväntad fördröjning på några dagar. Vaccinet kommer först till en hubb i Sverige. Där paketeras det om och skickas ut till regionerna. Pfizers vaccin går direkt till regionerna.
”Mycket säkerhet”
I regionerna packas vaccindoserna återigen om och skickas därefter ut till vaccinatörerna.
– Till varje vårdcentral och till varje äldreboende, säger Emma Spak.
Logistikkedjan är redan ”hårt trimmad” och sjukvårdschefen tror inte att ytterligare effektiviseringar hade gjort särskilt stor nytta.
– Det är mycket säkerhet kring logistiken för att säkerställa att det inte förekommer stöld och förfalskningar, säger Emma Spak.
TEXT: Erik Nilsson/TT
FAKTA | Prioriteringesordningen för vaccinering
Fas 1: Särskilda boenden/personer med hemtjänst
Vård- och omsorgspersonal
Hushållskontakter
Fas 2: 65 år och äldre
Vissa medicinska riskgrupper (dialys och transplanterade) samt hushållskontakter.
LSS/Assistensersättning
Hälso- och sjukvårds- samt omsorgspersonal
Fas 3:
60–64 år med medicinsk riskökning
60–64 år
18–59 år med medicinsk riskökning, exempelvis kronisk hjärt-kärlsjukdom, diabetes och Downs syndrom.
Personer med svårigheter att följa råd om smittskyddande åtgärder
Fas 4: Övriga 18–59 år
Källa: Regeringen, Folkhälsomyndigheten
