Högnivåmötet mellan USA och Ryssland ägde rum i Saudiarabiens huvudstad Riyadh på tisdagsmorgonen. Mötet markerar en viktig vändpunkt i relationen mellan länderna efter tre år av storkrig i Ukraina.
Efter tre år av storkrig inleddes på tisdagsmorgonen klockan åtta svensk tid det historiska mötet i Riyadh. USA:s delegation leddes av utrikesminister Marco Rubio, tillsammans med säkerhetsrådgivare Mike Waltz och Mellanösternsändebud Steve Witkoff. Ryssland representerades av utrikesminister Sergej Lavrov och Putins rådgivare Jurij Usjakov.
Diplomatisk utveckling
På den amerikanska sidan har uppgiftslämnare understrukit för olika medier att det inte är fråga om regelrätta förhandlingar. Från ryskt håll sades på måndagen att det första steget är att ”återupprätta kontakterna länderna emellan på bred front”.
I en intervju med tyska ARD uttryckte Ukrainas president Zelenskyj oro inför mötet:
– De vill mötas snabbt och få en snabb seger. Men det de är ute efter – ”bara en vapenvila” – är inte en seger.
Stormaktspolitik
– Nu ska Ryssland och USA komma överens om det här. Det är de ”stora gubbarna” som betyder något och ”småttingarna” i EU och Ukraina är perifera i sammanhanget. Det är den signalen ryssarna vill sända i alla fall, kommenterade Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap.
Trump-administrationen har utlovat en snabb fredslösning och fört direkta samtal med Putin. Under de senaste veckorna har Zelenskyj enligt rapporter talat med Trump, som ska ha ställt krav på att Ukraina ger USA jordartsmetaller för mångmiljardbelopp i utbyte mot fortsatt stöd.
fakta
Fakta: Påbörjades 2014
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en storskalig invasion av Ukraina, men de ryska styrkorna mötte stort motstånd och ett flerårigt krig tog vid. Ryska styrkor gick in i grannlandet redan 2014, vilket då ledde till den illegala annekteringen av Krimhalvön och en sjudande konflikt i Donbass i öst.
Det självständiga Ukrainas balansgång mellan öst och väst hade ställts på sin spets 2014, då omfattande demonstrationer bröt ut mot den Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj sedan denne backat från ett samarbetsavtal med EU. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna. Janukovytj blev avsatt av parlamentet och flydde till Moskva.
När Rysslands president Vladimir Putin inledde det storskaliga kriget sade han sig ha krävt ”säkerhetsgarantier” och vetorätt om Ukraina vill gå med i Nato. Han har hävdat att staten Ukraina inte har något existensberättigande, med lögner om att dess folkvalda regering är en ”nazistregim” som begår folkmord på etniska ryssar.
Ukrainas allierade, primärt USA och EU, har försett det ukrainska försvaret med stort stöd och straffat Ryssland med sanktioner för invasionskriget. I Moskva har kriget med tiden kommit att beskrivas i existentiella termer, som en konflikt mellan Ryssland och en enad västvärld.
