År 2013 träffades en man och en kvinna i Göteborg och blev ett par. Vi kan kalla dem Lina och Marcin. De gifte sig året därpå efter att Lina blivit gravid, men relationen gick snabbt utför. Hon anmälde honom för misshandel, för vilket han friades. Han fälldes dock för att vid ett tillfälle ha låst ytterdörren och hindrat henne att under en kort period lämna lägenheten.

Nästa år födde Lina en pojke, men då Marcin ansökte om vårdnad påstod hon att det inte var han som var pojkens far. Det genomfördes en faderskapsutredning med DNA-test som visade att hon hade rätt. Paret gick skilda vägar och hade väl aldrig behövt möta varandra igen om det inte var för det faktum att DNA-testet var manipulerat. Riktigt hur det gick till har inte klarlagts, men Lina hade uppenbarligen lämnat DNA-prover från någon annan kvinna och dennas son istället för sitt eget och sonens.

Några år senare ändrade sig emellertid Lina. Varför hon gjorde det är inte känt, men det ledde till en stor förändring i Marcins liv.

– Hon hade kontaktat socialkontoret och begärt nya prov. Jag ställde upp på det. Så i slutet av 2019 gjorde jag DNA-test och då visade det sig att jag varit pappa hela tiden, säger Marcin i förhör.

Den ”nyblivne” fadern ansökte då om delad vårdnad om sonen och fick rätt till det efter en del turer i rättssalarna. Trots att det var Lina som tagit initativet till den nya faderskapsutredningen tycks hon ha gjort sitt bästa för att undanhålla sonen från Marcin, bland annat genom olika anmälningar till socialen och Polisen. Marcin fick kämpa för det umgänge domstolarna gett honom rätt till.

En utstuderad plan

Den 10 juni 2022 skulle sonen överlämnas till Marcin för umgänge. Marcin hade då inte fått träffa honom på ett helt år och han hade onda aningar

– Jag har gått runt med ständig oro om att hon ska anklaga mig igen, och då står jag där och vet inte vad som kommer att hända med min son och vårt umgänge, säger han i förhör.

Han bestämmer sig för att sätta på kameran på telefonen som sticker upp ur fickan för att filma vad som händer vid överlämnandet. Och det är tur det, för han ska snart komma att bli utsatt för ett mycket utstuderat försök till falskanmälning.

Lina kommer till platsen i sällskap med sin syster och sin far. Fadern, nu pensionerad, har arbetat som jurist och innan dess som polis. Systern spelar in ljudet av vad som händer på sin telefon men ingen av dem filmar händelseförloppet. Det är ett medvetet val.

Vid överlämningen hinner Marcin inte mer än att krama om sin son innan Linas far säger åt honom att släppa barnet och tillsammans med Lina börjar de handgripligen dra i sonen. Marcin släpper taget för att sonen inte ska skadas och Lina för iväg honom. Marcin får återvända till sin hemort utan sonen.

Ex-polisen gör en falskanmälan

Nästa dag gör Linas far en polisanmälan om barnmisshandel och påstår att Marcin höll sonen så hårt att denne fick ordentligt ont. Han menar att ”rekvisiten för misshandel är uppfyllda”.

– [Barnet] ville inte följa med sin pappa så han tog tag i honom hårt och ville inte släppa taget. Jag försökte få loss [barnet] men lyckades inte. När [barnet] inte ville följa med frivilligt så började han dra. Han tog ett hårt tag kring [barnets] överkropp och detta gjorde ont på [barnet], säger den tidigare polisen i förhör.

Lina och hennes syster vittnar om samma sak, och delar av – men inte hela – ljudinspelningen lämnas in som bevisning. Vad de inte visste var att Marcin själv filmat händelseförloppet. Då han kallas till förhör som misstänkt för misshandel visar han upp filmen och misstankarna skrivs av direkt.

Marcin anmälde i sin tur trion för falsk tillvitelse. De misstänkta nekar till brott men har inga bra svar när de förevisas filmen av händelsen mer än att ”greppet som jag talar om syns inte ur den vinkeln” som Linas far säger.

För tingsrätten råder det inga tvivel om att det rör sig om falska beskyllningar. I domen anmärks att ingen i Linas familj i videon agerar som om sonen faktiskt hade ont, genom att exempelvis säga detta till Marcin i situationen. Tingsrätten uttrycker att ”de har inte agerat såsom man gör om man ser sitt barn, systerson eller barnbarn fara illa. Agerandet verkar tvärtom utgöra ett slags umgängessabotage.”

”Lina”, hennes far och hennes syster döms nu för falsk tillvitelse. Straffet blir villkorlig dom och dagsböter samt ett skadestånd till ”Marcin” om 15 000 kronor.