När Donald Trump lämnar Vita huset kommer hans styre att ha avrättat fler fångar på federal nivå än någon president i modern tid. Ett av efterträdaren Joe Bidens vallöften är att avskaffa dödsstraffet.
Trots känsloladdade protester och offentliga vädjanden avrättades Brandon Bernard strax före jul. Han avrättades med en dödlig injektion för mordet på ett prästpar 1999.
Dagen därpå var det dags igen. Då avrättades Alfred Bourgeois som dömts för att ha mördat sin dotter.
Trumpstyret verkar onekligen ha bråttom. Ytterligare tre federala avrättningar är planerade före den 20 januari då presidenten lämnar Vita huset. Bland dessa finns Lisa Montgomery, som om straffet verkställs blir den första kvinnan att avrättas av staten sedan 1953.
Trumps kategoriska syn på världen
Genomförs de planerade avrättningarna kommer staten att ha tagit 13 personers liv under Donald Trumps tid i Vita huset. Det kan jämföras med tre under perioden mellan 1988, då det federala dödsstraffet återinfördes efter att 1972 ha förbjudits av Högsta domstolen som grundlagsvidrigt, och Trumps tillträde.
Enligt författaren och USA-kännaren Karin Henriksson, som skrivit en biografi om presidenten och som medverkar på bloggen Amerikaanalys, är en förklaring till Trumps förkärlek för dödsstraffet hans kategoriska syn på världen, där det mesta är svart eller vitt.
Straffet kan verkställas med hjälp av andra medel än dödssprutan
De flesta brotten i USA prövas lokalt i de 50 delstaterna. De federala domstolarna hanterar vissa av de mer allvarliga förbrytelserna som terrorism, förräderi och mord.
Vid sidan av den federala staten och inom försvaret tillämpas dödsstraff hos 28 av de 50 delstaterna och det är i allmänhet vanligare att fångar avrättas i delstater än federalt. De senaste tio, femton åren har dock färre dödsstraff utdömts och verkställts än tidigare och allmänhetens stöd för att straffa brottslingar med döden har minskat.
Under Trumps tid har tempot dock varit ovanligt högt i de federala fängelserna. I nuläget väntar 52 dödsdömda på att deras straff ska verkställas, de flesta i högsäkerhetsanläggningen Terre Haute i Indiana där avrättningarna också sker. Nyligen godkände Trumps justitiedepartement en bestämmelse som säger att straffet kan verkställas med hjälp av andra medel än dödssprutan, som exempelvis elektriska stolen eller arkebusering.
Anledningen till det är att vissa läkemedelstillverkare av moraliska skäl har sagt nej till att deras substanser får användas för att verkställa dödsstraff. Det har fått några delstater att experimentera med blandningar av sömnmedel samt muskelavslappnande och hjärtstillande preparat – som i ett antal fall resulterat i utdragna och plågsamma avrättningar.
Vill avskaffa dödsstraffet på federal nivå
Hur ser då Trumps efterträdare Joe Biden på dödsstraffet? I den kriminalvårdsplan han lade fram före presidentvalet lovar Biden att lagstifta för att avskaffa dödsstraffet på federal nivå och försöka sporra delstater att ta bort det. Han motiverar ståndpunkten med att över 160 personer som dömts till döden senare visat sig vara oskyldiga.
Om en sådan lagstiftning går att få igenom beror mycket på hur det går i det avgörande senatorsvalet i Georgia den 5 januari. Det är då det fastställs om senaten kommer att styras av Bidens parti Demokraterna eller av Republikanerna – och om det blir lätt eller svårt för Biden att få igenom nya lagar.
Värt att minnas är dock att Biden tidigare i sin karriär på 1980- och 90-talen, då han var Delawares senator, drev igenom tuffare lagstiftning som innebar att fler brott kunde leda till dödsstraff. Det har han senare beklagat.
Hans tillträdande vicepresident Kamala Harris har dock uttalat sig skarpt mot dödsstraffet under sin tid som Kaliforniens högsta juridiska chef.
TEXT: TT
