Trumps nyligen avslöjade fredsplan för Ukraina möter stark kritik från Kiev. Förslag om erkänd rysk kontroll över Krim, nej till NATO och avsaknad av säkerhetsgarantier ses som oacceptabla trots löftet om ett snabbt slut på kriget. Vi går här igenom planen punkt för punkt.
Den brittiska tidningen The Telegraphs publicering i veckan har väckt stort internationellt gensvar. Journalisterna avslöjade detaljer om USA:s påstådda fredsplan för Ukraina, kopplad till president Donald Trumps initiativ. Diskussionen om denna plan är viktig för att bedöma möjliga scenarier för konfliktlösning. Nedan följer sju nyckelpunkter i planen och Ukrainas reaktion på de föreslagna villkoren.
Huvudpunkterna i ”Trumps plan”
Den första och viktigaste punkten är avsaknaden av tydliga säkerhetsgarantier för Ukraina. Enligt planen får Ukraina inga direkta säkerhetsgarantier från USA. Förslaget begränsas till allmänna löften om hjälp utan juridiskt bindande åtaganden. För Ukraina är detta tillvägagångssätt oacceptabelt: Kiev eftersträvar konsekvent tydliga och bindande garantier, liknande de som föreskrivs i artikel 5 i NATO-stadgan.
En minst lika kontroversiell punkt är erkännandet av Rysslands suveränitet över Krim, vilket i praktiken skulle legalisera Putins annektering. Ukraina har kategoriskt avvisat denna idé. Kievs officiella ståndpunkt förblir oförändrad: Krim är ukrainskt territorium som annekterats i strid med internationell rätt (FN:s generalförsamlings resolution 68/262 från 27 mars 2014).
Den tredje viktiga punkten: en del av Cherson-regionen återlämnas till Ukrainas kontroll. Planen föreslår att Ryssland drar tillbaka sina trupper från delar av den ockuperade Cherson-regionen, vilket ger Ukraina tillgång till floden Dnjeprs mynning. Ur ukrainskt perspektiv är dock en partiell återlämning av territoriet otillräcklig. Ukrainas mål är fullständig återupprättande av territoriell integritet inom de internationellt erkända gränserna från 1991. Även om ett delvis återlämnande av territorier naturligtvis också skulle vara positivt för landet.
Punkt nummer fyra – Ukraina ”avstår” från NATO-medlemskap. Enligt planens villkor förbinder sig Ukraina att avstå från NATO-medlemskap, samtidigt som man behåller möjligheten till integration i Europeiska unionen. Kiev har reagerat kritiskt på denna formulering: att avstå från NATO-medlemskap utan fullvärdiga kompenserande säkerhetsgarantier betraktas som ett hot mot nationella intressen.
Den femte punkten i planen – överföring av kontroll över Zaporizjzjas kärnkraftverk till USA. Ukraina, med erfarenhet av fredlig användning av kärnkraft och som part i konventionen om kärnsäkerhet, anser att frågan om ZNPP:s säkerhet bör lösas genom IAEA och internationella mekanismer, inte genom överföring till främmande makter. Detta har även president Zelenskyj uttalat: ZNPP kommer inte att fungera utan Ukraina, punkt slut.
Dessutom förutser Trumps plan ett avtal om utveckling av ukrainska naturresurser med USA:s medverkan. I Kiev är man försiktig med sådana initiativ: Ukraina är intresserat av att locka till sig investeringar, men på villkor som respekterar landets suveränitet och nationella intressen.
Slutligen förutser planen ett upphävande av alla amerikanska sanktioner mot Ryssland. Ukraina betraktar detta som en oacceptabel eftergift till angriparen utan att grundläggande krav uppfylls – tillbakadragande av ryska trupper och återupprättande av territoriell integritet.
Ukrainas reaktion
Ukraina har reagerat ganska negativt på de publicerade villkoren. Representanter för den ukrainska regeringen har kallat förslagen ”oacceptabla” och betonat att alla lösningar måste överensstämma med FN-stadgans principer och respektera landets suveränitet. Även president Zelenskyj har kommenterat planen: han har bland annat deklarerat att det är oacceptabelt att erkänna ockupationen av Krim och insisterat på att endast Ukraina ska förvalta ZNPP.
Det är också viktigt att notera att den ukrainska allmänheten starkt stöder kursen för befrielse av alla ockuperade territorier. Här finns dock en komplikation: inte alla ukrainare anser att detta måste göras uteslutande med militär kraft. Många överväger även möjligheten till politisk-diplomatisk återupprättande av Ukrainas territoriella integritet.
Slutsatser
Idag väcker ”Trumps plan” fler frågor än svar. Å ena sidan erbjuder den ett snabbt slut på kriget. Å andra sidan hotar den Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.
Kievs reaktion visar att alla fredsinitiativ måste baseras på respekt för internationell rätt, inte på eftergifter till angriparen. Annars kommer de inte ha någon chans att genomföras varken i Ukraina eller på den internationella arenan.
Denna principiella position från Kiev kvarstår för närvarande. Huruvida den kommer att mjukas upp återstår att se inom den närmaste framtiden.
