– Sverige har fortfarande inte utlämnat personer som Turkiet vill ha utlämnade misstänkta för terrorbrott, trots det avtal man träffat med Ankara för att upphäva vetot mot landets Natomedlemskap, sade Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu idag onsdag, rapporterar Reuters.

Avtalet var avsett att lösa konflikter mellan Turkiet å ena sidan, och Sverige och Finland å andra sidan, inför ländernas framtida Natomedlemskap. Turkiet anklagade Sverige och Finland för att ha inrättat vapenembargon mot Turkiet och för att stödja grupper som Turkiet betraktar som terrorister.

Turkiet har begärt att 73 personer från Sverige och 12 personer från Finland ska utlämnas. Turkiet har tidigare hotat med att inte ratificera ländernas Natomedlemskap om inte deras krav uppfylls.

Kontroversiellt avtal

Avtalet med Turkiet som träffades 28 juni väckte omedelbara reaktioner. Den politiska vilden Amineh Kakabaveh hotade redan dagen därpå med misstroende mot utrikesminister Ann Linde, eftersom hon ansåg att det bröt mot den uppgörelse hon hade med Socialdemokraterna för att lägga ner sin röst vid misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson.

Åtskilliga kurdiska röster i Sverige har uttryckt oro över avtalet, eftersom man menar att Turkiets syn på vad som utgör ”terrorism” skiljer sig drastiskt från den svenska synen, och att det från Turkiets sida handlar om att kväsa kurdernas arbete för demokratiska rättigheter.

Samhällsdebattören och författaren Kurdo Baksi är en av dem som uttryckt stark oro över utvecklingen.

–Jag blir vettskrämd både som svensk och kurd över den här avsiktsförklaringen. Sverige tycks helt ha bugat sig för Erdoğan och gått med på de flesta av hans krav, säger han till GP.

Ann Linde: ”Inga utlämningar”

Även flera tunga socialdemokrater har kritiserat avtalet, bland andra den tidigare biståndsministern Pierre Schori som kallat det ”en skam för Sverige och ett svek mot kurdiska frihetskämpa”.

Utrikesminister Anne Linde har tidigare försökt lugna kurder som bor i Sverige.

– Vi kommer inte att ha några utlämningar där det inte finns bevis för terroristaktivitet. Det finns ingen som helst anledning för kurder att tro att deras mänskliga rättigheter eller att deras demokratiska rättigheter skulle inskränkas, säger hon i en intervju med Aftonbladet.

Avtal öppet för tolkningar

Samtidigt är avtalets innehåll ganska generellt hållet och innehåller inga specifika utfästelser om exempelvis utlämningar. I stället talas det om att samarbeta med Turkiet i kampen mot terrorism och organisationen PKK, liksom om att avstå från att stödja visa grupper.

Avtalet är således öppet för tolkning, något som öppnar för fortsatt oro bland kurder i Sverige, liksom för risken att Turkiet och Sverige gör olika tolkningar av avtalets innebörd.

Läs även: Så lyder ”hemliga” avtalet – vapenembargon och terrorism