Ledaren för den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans samarbetsparti kräver fred i Gaza för att godkänna Sveriges Natoansökan. Uttalandet kan ses i ljuset av en konflikt i den turkiska regeringsalliansen som kan förhala Sveriges Natoprocess ytterligare, enligt Turkietexperten Paul Levin.
“Om permanent fred uppnås mellan Israel och Palestina och en oberoende palestinsk stat erkänns, om Israel går med på att betala skadestånd och om Netanyahu ställs inför rätta i Haag, skulle vi säga ok till Sveriges Natomedlemskap”, säger det ultranationalistiska partiet MHP:s ledare Delvet Bahceli till turkiska medier enligt Bloomberg.
Uttalandet bör dock inte ses som ytterligare en hållhake på Sverige, utan snarare ett inrikespolitiskt utspel inom ramen för en spricka som har uppstått i regeringsalliansen mellan MHP och president Erdogans parti AKP, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
– Med möjligheten att lägga in sitt veto har Turkiet ett slags trumfkort på handen och olika aktörer vill använda det på olika sätt. Gazafrågan är väldigt populär i Turkiet och att släppa in Sverige i Nato är inte det. Kopplingen (mellan Sveriges Natoansökan och kriget i Mellanöstern) är om inte logisk, politiskt begåvad, säger han.
Sparkade inrikesminister
Sprickan i samarbetet uppstod efter det turkiska valet i somras då Erdogan möblerade om kabinettet, förklarar Paul Levin.
– Då rök bland andra inrikesministern, som var starkt kopplad till MHP. Därefter har man också slagit ned på den organiserade brottsligheten, vilket MHP inte heller gillar, säger han.
AKP är beroende av MHP:s stöd i parlamentet, och Levin tror att oenigheterna mellan partierna kan förhala Sveriges Natoprocess ytterligare. Det var de som låg bakom att omröstningen om Sveriges ansökan i utrikesutskottet den 16 november sköts fram, enligt hans uppgifter.
– Vad jag förstår indikerade MHP att dess ledamöter hade för avsikt att rösta nej och därför sköt AKP upp omröstningen.
Samarbeta med oppositionen?
En väg framåt är att AKP samarbetar i frågan med det största oppositionspartiet CHP, påpekar Levin.
– Men det verkar inte som att AKP är villigt att göra det.
Varför?
– Av politiska skäl. Den här impopulära frågan vill man inte driva igenom utan stöd från sitt alliansparti och med hjälp av oppositionen, säger han.
Levin har tidigare fått till sig uppgifter om att utrikesutskottet återigen ska ta upp Sveriges ansökan vid sitt sammanträde nästa vecka, men sannolikheten för att det ska ske har minskat sedan dess, anser han.
– Om MHP stretar emot och Erdogan inte är villig att samarbeta med oppositionen ser det mörkt ut. Dessutom har Erdogan nu kopplat ihop ratificeringen i parlamentet med att den amerikanska kongressen godkänner försäljningen av F16-plan till Turkiet, att det sker samtidigt.
