Risken finns att tusentals båtägare tror att de har en livlina som de i själva verket inte har, varnar Svenska Kryssarklubben.

Vid Estoniaolyckan tog det 20 minuter från det att besättningen ropade ”mayday” till att de lyckades förmedla vilken position de befann sig på, berättar Fredrik Norén, generalsekreterare för båtklubben Svenska Kryssarklubben.

– Sjöfartsverket tänkte då att vi har ju faktiskt system med både gps och med radio, varför inte låta de här systemen gå samman och att man har en stor röd knapp som man kan trycka på så går det iväg ett nödanrop digitalt, säger Fredrik Norén.

Så skapades den röda nödknappen som sitter på en VHF-apparat. Den används främst av yrkessjöfart men är även till för fritidsbåtar.

Händer inget

Transportstyrelsens båtlivsundersökning år 2020 visar att 118 000 fritidsbåtar har en VHF med nödknapp, enligt Norén.

Haken är bara att för att knappen ska fungera krävs ett MMSI-nummer som berättar vilken båt det är som är i sjönöd och för att få ett sådant krävs radiotillstånd. Men när Fredrik Norén jämförde siffran från båtlivsundersökningen med Post- och Telestyrelsens siffra över radiotillstånd för fritidsbåtar fanns en stor differens.

Omkring 26 000 fritidsbåtar har ett sådant tillstånd.

– Bara 20-25 procent av dem som har en sådan här radio har en fungerande röd knapp. Om man inte har lagt in ett MMSI-nummer så händer ingenting om man trycker på knappen. Den informationen får du som konsument ingenstans, säger Norén och fortsätter:

Du åker runt med en pryl som du tror är en livlina, men tyvärr måste man ha lagt in MMSI-numret och det gör att den här livlinan riskerar att brista.

Alla får nödropet

Bristen på information om MMSI-numret härleder han till privatiseringen av Telia, som tidigare hade helhetsansvar över systemet. Nu har ansvaret fördelats på olika aktörer och just informationsansvaret verkar ha fallit mellan stolarna.

– Teknologiskt har vi världens bästa livlina till land. Vi ska bara se till att kunskapen finns att använda den på rätt sätt också.

Fördelen med VHF jämfört med att larma med sin mobiltelefon är att radionätverket har längre räckvidd, vilket främst behövs om du åker en bit utanför skärgården.

– Men framför allt är det att när du trycker in den röda knappen så går det iväg ett digitalt anrop som talar om att du är i sjönöd på den här positionen, och då kommer det att dyka upp i allas radioapparater som finns i närheten, säger Fredrik Norén.

Den som befinner sig i närheten kommer alltså att komma till din undsättning.

Enligt båtlivsundersökningen finns omkring 800 000 fritidsbåtar som går att använda i Sverige just nu. Fredrik Norén bedömer att färre än hälften är sådana båtar som går att övernatta i och därmed har större behov av nödknappen och en tredjedel av dem har en VHF-radio.

Läs även: Båtköpen snabbare än någonsin i år
Läs även: Pandemin fick fler att hamna i sjönöd