De två svenska IS-kvinnor som greps och anhölls efter att ha landat på Arlanda på måndagen är misstänka för krigsförbrytelser, bekräftar åklagare för TT.
– Hon greps i går på Arlanda och efter ett första förhör i går har jag beslutat att anhållan ska kvarstå. Det som kommer hända i dag, bland annat, är att det kommer hållas ytterligare ett förhör med henne med försvarare närvarande, säger åklagare Hanna Lemoine, som ansvarar för förundersökningen där den ena av kvinnan sitter anhållen.
Åklagare Karolina Wieslander leder den andra utredningen.
– Jag kan inte säga så mycket annat än att det är en kvinna som är anhållen i den förundersökningen, och att hon är anhållen på krigsförbrytelsebrott. Vi kommer hålla förhör under dagen, sedan får vi se hur det utvecklar sig, säger Wieslander.
Inte misstänkt
Ingen av åklagarna vill gå in på hur kvinnorna ställde sig till misstankarna som riktades mot dem.
Den tredje IS-kvinnan som anlände till Sverige under måndagen och som också togs in på förhör är inte misstänkt för brott, säger Karolina Wieslander.
– Det är inte i min förundersökning, men jag vet att hon inte är misstänkt. Hon är hörd som annan person än misstänkt.
De tre kvinnorna och deras totalt sex barn som landade på Arlanda vid 17-tiden har suttit fängslade i fånglägret Roj, som kontrolleras av det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien.
UD bistod med en ”planerad transport” efter det att kvinnorna hade utvisats.
En säkerhetsrisk
Det kurdiska självstyret aviserade i början av sommaren att det inte fanns tillräckligt med bevis för att ställa kvinnorna inför rätta.
– De här kvinnorna har varit med i IS, och vi sade för några månader sedan att de som vi inte kan eller har resurser att ställa inför rätta kommer att utvisas på livstid, för de utgör en säkerhetsrisk, sade Shiyar Ali, representant i Norden för det kurdiska självstyret, till TT i söndags.
– Bara att de har varit med i en terrororganisation är skrämmande med tanke på vad IS har begått, sade han.
Eftersom kvinnorna utvisas har Sverige en skyldighet att ta emot dem som svenska medborgare.
På Arlanda möttes kvinnorna och barnen av polis och socialtjänst. De transporterades i en abonnerad buss till väntande Säpobilar.
Utrikesminister Anne Linde betonade under måndagen att Sverige inte, till skillnad från andra länder, på eget initiativ har tagit hem medborgare som var med terrorgruppen IS i Syrien.
– Vi har inte repatrierat kvinnorna, sade Linde till TT.
– Kvinnor och män som har utsatt sina barn för den här förfärliga situationen ska själv ta ansvar för det. Men däremot är det en annan sak när det kurdiska självstyret beslutar sig för att utvisa kvinnorna. Då har vi ett ansvar precis som alla andra att ta emot våra medborgare.
Enligt Linde finns åtta kvinnor och 16 barn kvar i fånglägren och som kan komma att utvisas till Sverige.
fakta
Svenskarna i IS
2012 började män och kvinnor resa från Sverige för att delta i kriget i Syrien. Totalt reste omkring 300 personer till regionen för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, främst terrororganisationen IS.
Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där flest per capita valt att åka till området.
Cirka hälften av IS-anhängarna har återvänt.
En del har dött i strid, andra har tagits till fånga och sitter i läger eller fängelser i norra Syrien. Enligt Säpo finns dessutom ett antal IS-svenskar som fortfarande är på fri fot i regionen.
Omkring en tredjedel av de som reste från Sverige var kvinnor.
Det senaste året har flera kvinnliga IS-anhängare återvänt till Sverige och förundersökningar om krigsbrott har inletts och även lagts ned.
I mars dömdes en 31-årig kvinna till tre års fängelse för grov egenmäktighet med barn, då hon tagit med sig sin tvååring till IS i Syrien
