Nätjättarna stängde av Trump förra veckan sedan presidenten fortsatt att tala om ett utbrett valfusk mot honom, även efter att hans anhängare gjort sitt våldsamma intrång i USA:s kongress.

”Vi har låtit president Trump använda vår plattform i enlighet med våra regler. Men det nuvarande läget är helt annorlunda, då vår plattform används för att uppmana till våldsamt uppror mot en demokratiskt vald regering”, meddelade Facebook-grundaren Mark Zuckerberg.

Äntligen, tycker vissa som ansett att bolag som Twitter och Facebook alltför länge flytt undan ansvar för vad som förmedlas via dem.

Farligt, anser andra som oroas över konsekvenserna för yttrandefriheten. Igår uttryckte den tyska förbundskanslern Angela Merkel sin oro för avstängningen. England började titta på frågan om reglering av teknikbolagen i början av december, enligt vad The Times skrev då.

Många har anmärkt på att andra kontroversiella politiker inte stängs av. Irans högste ledare Ali Khameni får fortfarande skriva inlägg på Twitter.

”Förbluffande”

Inom EU-kommissionen väljer man att se avstängningen av Trump som ytterligare ett argument för att tydligare regler behövs – precis som kommissionen föreslog i sin lag om digitala tjänster (DSA) i december.

”Det faktum att en vd kan stänga av högtalaren för USA:s president på eget bevåg är förbluffande. Det är inte bara en bekräftelse på hur mäktiga de här plattformarna är, utan pekar också på svagheter i hur våra samhällen är organiserade när det gäller det digitala”, skriver inremarknadskommissionären Thierry Breton i ett debattinlägg på nyhetssajten Politico Europe.

Han får medhåll av tyske Manfred Weber, gruppledare för EU-parlamentets största partigrupp, kristdemokratiskt konservativa EPP.

– Vi kan inte överlåta till amerikanska teknikbolag att avgöra hur vi diskuterar och vad som kan och inte kan sägas. Vi behöver ett strängare regleringssätt, säger Weber till Politico.

Böter och avstängning

En skärpning är också på gång, även om EU-parlamentet och EU:s medlemsländer än så länge knappt ens hunnit titta på DSA-förslaget.

Det som ingår där handlar bland annat om att lägga ett större juridiskt ansvar hos framför allt de största nätjättarna. "Digitala samordnare" i varje medlemsland ska med hjälp av experter inom olika områden kunna slå larm om vad som uttrycks via plattformarna och kräva att bolagen agerar. Om inget görs ska bolagen kunna bötfällas eller rentav stängas av.

Å andra sidan ska drabbade användare – som Trump – i sin tur få möjlighet att överklaga eventuella avstängningar och borttaganden, antingen hos bolaget eller via domstol.

Samarbete med USA?

Svårigheten ligger fortsatt i att avgöra vad som ska ses som hatbudskap eller desinformation, även om kommissionens förslag använder sig av de definitioner som plattformarna redan har accepterat i de frivilliga uppförandekoder som EU har pressat fram under de senaste åren.

Genom att formellt placera in reglerna i DSA hoppas EU-kommissionen tydligt kunna klarlägga för plattformarna vad som behöver blockeras och inte.

Thierry Breton vill samtidigt få med sig USA för att slå fast principer som kan användas globalt.

”Genom att sätta en standard och förtydliga reglerna så har DSA potential att bli en avgörande demokratisk reform som kommer att tjäna framtida generationer”, hoppas EU-kommissionären i sitt debattinlägg.

På Wikipedia finns en lista över konton som har stängts ner av Twitter. Listan tar enbart upp mer omtalade konton som har stängts ner.

TEXT: Wiktor Nummelin/TT/Nyhetsredaktionen