Ukrainske försvarsministern Rustem Umjerov varnar för att Ukraina står inför en ”kritisk” brist på artillerigranater. Ryssland använder tre gånger så mycket eldkraft vid frontlinjerna varje dag.
Ukraina kan inte skjuta fler än 2 000 granater om dagen över en frontlinje som sträcker sig 1 500 kilometer, skrev försvarsministern Umjerov till sina kollegor i EU i veckan, rapporterar Bloomberg som tagit del av skrivelsen. Det är mindre än en tredjedel av den ammunition som Ryssland använder dagligen i sitt anfallskrig.
Ukrainas vapenbrist förvärras varje dag, enligt Umjerov, som uppmanar EU-länderna att göra mer för att uppfylla löften om leveranser.
– Den sida som har mest ammunition att slåss vinner vanligtvis, säger Umjerov enligt dokumentet.
Nordkorea försörjer Ryssland
Ukraina behöver varje månad 200 000 artillerigranater med kalibern 155 millimeter, enligt dokumentet.
Moskva har ställt om till ett slags krigsekonomi och snabbt trappat upp produktionen av ammunition till de ryska anfallsstyrkorna och det krigförande landet har även fått betydande mängder från Nordkorea.
Sydkoreas underrättelsetjänst bedömde i början av november att över en miljon granater hade exporterats från Nordkorea till Ryssland sedan början av augusti.
Krigsanalytiker i väst har sedan årsskiftet bedömt att Ryssland har möjlighet att skjuta fem gånger så många granater som Ukraina. Det har larmats om att invasionsstyrkorna skaffar sig ett allt tydligare övertag.
Hälften från EU
EU-länderna har utlovat, men fortfarande inte nått upp till, en miljon granater till Ukraina. Bara ungefär hälften av dem kommer att kunna levereras som utlovat före den 1 mars, medgav EU:s utrikeschef Josep Borrell på onsdagen.
Inlägget kom samtidigt som EU-ländernas försvarsministrar satt samlade i Bryssel för ett informellt möte, där Ukrainakriget stod i centrum.
EU-länder arbetar med att skala upp granatproduktionen och i samband med mötet uppgavs att medlemsländerna kommer att nå en produktionskapacitet på minst 1 miljon granater per år, samt att man siktar på att fördubbla produktionen till år 2025.
fakta
Kriget i Ukraina
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina efter att ha invaderat grannlandet redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort fryst konflikt i Donbass i öst.
I en tänkt blixtoffensiv från norr, öst och söder mötte de ryska styrkorna motstånd. De nådde inte Kiev, men avancerade i syd till Krimhalvön. Kuststaden Mariupol föll efter en lång och blodig belägring.
Ukraina genomförde den hösten två motoffensiver där de återtog länet Charkiv i nordost och storstaden Cherson med omnejd i söder. I samband med det sade sig Ryssland annektera de delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja.
En större ukrainsk motoffensiv inleddes sommaren 2023, men lyckades inte forcera ett befäst ryskt försvar.
Ryssland har regelbundet anfallit platser över hela Ukraina med robotar och drönare. Allra minst ett tiotusental civila har blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Flera miljoner ukrainare har flytt utomlands.
