Facebook noscript imageUkraina: Skolstart i skyddsrum och under ljudet av sirener
Utrikes
Ukraina: Skolstart i skyddsrum och under ljudet av sirener
Foto: Aljona Petruk
Foto: Aljona Petruk

Ukrainska elever återvänder till skolbänkarna trots pågående krig. Luftlarm, skyddsrum och hybridundervisning präglar vardagen. Föräldrar oroar sig för säkerheten, medan eleverna kämpar för att upprätthålla en normal skolgång under extrema förhållanden.

I Ukraina har skolstarten och återgången till klassrumsundervisning blivit en betydelsefull händelse för eleverna och en källa till oro för föräldrarna. Efter år av pandemi och Rysslands fullskaliga invasion har övergången från distansundervisning blivit en utmaning.

De ständiga angreppen mot Ukraina förbättrar inte situationen – föräldrarna oroar sig för sina barns säkerhet, och en del har valt att fortsätta med distansundervisning eller till och med bytt skola för att barnen ska kunna stanna hemma. Så hur ser utbildningen ut för unga ukrainare under det pågående kriget?

Undervisningsprocessen under krigsförhållanden

I början av augusti 2024 godkände det ukrainska utbildningsministeriet ett dekret som införde nya villkor för skolutbildning under krigsförhållanden. Dokumentet innehåller åtgärder för att få tillbaka så många ukrainska elever som möjligt till skolorna.

Alla krav i detta dekret ska vara uppfyllda till läsåret 2025–2026, men skolor som redan kan uppfylla kraven har möjlighet att återuppta klassrumsundervisningen från och med läsåret 2024–2025.

Ministeriet har också infört strategin ”Skola offline”. Enligt denna strategi får cirka 600 000 elever i Ukraina distansundervisning, och över 390 000 av dem som för närvarande befinner sig utomlands fortsätter att studera i ukrainska skolor. Detta kräver åtgärder för att förbättra kvaliteten på distansundervisningen och anpassa den för elever som studerar i olika format.

De ständiga angreppen mot energiinfrastrukturen kräver också särskilda åtgärder. I vissa regioner, som Lviv oblast, övervägde man att börja skolåret i augusti, även om det traditionellt börjar den 1 september.

Utbildningsministeriet föreslog att man skulle behålla traditionen och bjuda in eleverna till skolbänkarna i september. Ministeriet gav dock skolorna möjlighet att själva bestämma datum för läsårets slut och förlängde den möjliga undervisningstiden till slutet av juni.

Lektioner i skyddsrum

Säkerhetsutmaningarna har tvingat fram radikalt annorlunda lösningar för att organisera undervisningen. När luftlarmet går är det en signal för eleverna att gå ner i förberedda skyddsrum utrustade med grundläggande undervisningsmaterial som stolar och tavlor.

Mykolajiv, en stad som länge drabbats av dagliga ryska attacker, har nu en bättre säkerhetssituation, men regionen anses fortfarande vara nära frontlinjen.

Alina, en elev från en skola i Mykolajiv, berättar att det inte är särskilt bekvämt i skyddsrummen, där alla elever samlas i ett rum och lärarna tvingas undervisa flera klasser samtidigt under luftlarmen.

Parallellt med detta testar eleverna i klassrummen ett nytt format – hybridundervisning, där både elever på plats och de som studerar på distans kan delta samtidigt i lektionerna.

Strömavbrott och lärarbrist

Ett annat problem är de återkommande strömavbrotten på grund av ryska angrepp mot kritisk infrastruktur. Detta hindrar ofta möjligheten att ansluta distanselever till undervisningen och i vissa skolor försvinner även vattnet när strömmen går.

Kriget har också orsakat en brist på lärare, då många har gått ut i kriget eller lämnat landet. Detta har tvingat skoladministrationer att ta till extrema åtgärder, som att låta lärare undervisa i ämnen de inte är behöriga i.

Elevernas upplevelser

Alina, som går i 11:e klass, har upplevt krig under hela sin skolgång i Ukraina. Hon anser att klassrumsundervisning är betydligt bättre än distansundervisning och berättar att hennes betyg sjönk under onlineundervisningen.

– Jag tänker ofta på hur mitt liv skulle vara utan kriget. Jag är väldigt arg över att jag inte kan leva ett normalt liv: gå på mina favoritaktiviteter, gå i skolan, ha minnen och upplevelser, umgås. Jag saknar det livet, säger hon.

Oron förstärks av att hennes far försvarar landet vid fronten. Han har varit soldat sedan 2014 och kunde inte stanna hemma när den fullskaliga invasionen började.

Trots de konstanta farorna fortsätter barnen att studera, även under ljudet av explosioner och luftlarm. För efter kriget, som definitivt kommer att ta slut, måste landet återuppbyggas och ledas mot Europa.