
Ukrainas omfattande attack mot ryska strategiska flygbaser den 1 juni förstörde upp till 41 flygplan och blev krigets största enskilda sabotageoperation. Vilken blir Moskvas hämnd?Experimentella attacker eller diplomatisk eskalering?
Den 1 juni 2025 genomförde Ukraina en kraftfull attack mot 4 ryska militärflygfält, inklusive baser för strategisk flyg. Enligt den ukrainska säkerhetstjänsten, som genomförde attacken, skadades eller förstördes upp till 41 flygplan. Visuellt bekräftas att 8-10 plan träffats. Det handlar just om de flygplan och flygfält med vars hjälp Ryssland terroriserat Ukraina under alla krigsåren, genom att regelbundet beskjuta landets territorium med robotar av olika slag.
Detta är Kievs mest omfattande sabotageoperationen under hela kriget. Den är anmärkningsvärd redan genom att den berörde Rysslands nukleära triad och tillförde dess flygvapenkomplex allvarlig skada. De förstörda flygplanen är unika exemplar från den sovjetiska flygindustrin som inte längre produceras av det moderna Ryssland. De kan troligen inte heller repareras.
Attacken är således inte bara taktisk utan nästan strategisk, dessutom extremt tung för ryssarnas rykte. Hur kan Moskva svara på ukrainarnas djärva och framgångsrika operation? Låt oss försöka reda ut det.
”Oresjnik”, drönare och blackout – eller kärnvapenattack?
De flesta ukrainska experter är överens: Moskva kommer inte att våga sig på kärnvapenupptrappning – sådana steg är endast möjliga vid hot mot statens själva existens. Man måste dock inse att Kreml definitivt kommer att reagera, eftersom attacken mot dess strategiska objekt blev en enorm förödmjukelse som visade säkerhetstjänstens svaghet och hela försvarssystemets sårbarhet.
Ett av de mest sannolika scenarierna är användning av experimentella vapen av typen ”Oresjnik”. Hösten 2024 använde Ryssland detta mot den ukrainska staden Dnipro, vilket påstods vara svar på ukrainska attacker med amerikanska missiler.
Nu kan Kreml välja den ukrainska huvudstaden, broar över floden Dnepr eller kritisk infrastruktur som mål. Det är fullt möjligt att målet inte bara blir teknisk förstörelse utan maximala offer bland civilbefolkningen.
Utöver detta är massiv beskjutning av Ukraina med ballistiska robotar och kryssningsrobotar möjlig. De senare har under de senaste månaderna nästan inte använts. Vilket förresten indirekt kan vittna om att förråd byggts upp.
Tillsammans med Shaheddrönare – upp till 400-500 samtidigt – kan en sådan attack starkt överbelasta luftförsvarssystemen och orsaka en ny energikollaps. Särskilt sårbart förblir traditionellt landets energisystem, försvagat av värme och underhållsstopp vid kärnkraftverk.
Störande av förhandlingar och förvärring med Väst
Mot bakgrund av en för Ryssland så känslig attack kan man också förvänta sig diplomatiska konsekvenser. Kreml är fullt kapabelt att anklaga västländer, framför allt Storbritannien eller USA, för koordinering av den ukrainska attacken. Detta ger anledning att lämna fredsprocessen, vars nya runda påbörjades idag, den 2 juni i Istanbul.
Ett sådant steg kommer att förstöra de ändå extremt svaga förhoppningarna om ett diplomatiskt avslut på kriget och öppna vägen för ytterligare upptrappning. Avsaknaden av omedelbar offentlig reaktion från Kreml på attacken den 1 juni förstärker bara farhågorna. Där har man möjligen ännu inte bestämt sig för hämndformatet och arbetar just nu med detta.
Slutsats – hot om allvarlig upptrappning
Attacken den 1 juni är en viktigaste militär, psykologisk och symbolisk attack mot det ryska krigsmaskineriet. Sårbarheten hos den nukleära triaden blev uppenbar, och Rysslands internationella image – om den överhuvudtaget existerade – blev ännu mer skakad.
Men samtidigt förstärktes hotet om nya massiva attacker mot Ukraina, och riskerna för nya offer och förstörelse ökade. Ett fredligt avslut på det mångåriga kriget ser idag ut som en ännu mer avlägsen framtidsutsikt än någonsin.
Det är också viktigt att inte glömma att även en så högprofilerad framgång knappast kan stoppa de ryska truppernas framryckning vid fronten. Kriget i Ukraina är framför allt frontalt och landbaserat, och först därefter luftbaserat. Ett slut på blodspillan är endast möjligt vid förhandlingsbordet, men i ljuset av de senaste händelserna faller de ändå minimala chanserna för detta snabbt.