Acceptansen för att fuska med bidrag går uppåt bland unga i Sverige medan arbetsmoralen hos samma grupp sjunker. Detta enligt ny forskning, rapporterar Tidningen Näringslivet.
– Det finns en oroande tendens till normupplösning i synen på bidrag. När unga inte ser något större problem med att fuska urholkas legitimiteten för välfärdssystemet. Det riskerar att undergräva både rättvisa och samhällskontrakt, säger Nima Sanandaji, författare till rapporten Strävsamhet, tillit och bidragsfusk – en studie av ungas normer, till Tidningen Näringslivet.
Enligt rapporten anser enbart en av tre unga svenskar att det alltid är fel med bidragsfusk. Under 80-talets början låg den andelen på drygt 60 procent.
Motsvarande andel för människor i medelåldern i Sverige är två tredjedelar och bland äldre ligger den på tre fjärdedelar. Överlag har toleransen för att fuska med bidrag sjunkit sedan början på 2010-talet.
Svagare normer
Vidare visar studien att unga i Sverige på ett övergripande plan uppvisar inte lika starka normer gällande ansvar, tillit och arbete. Det gäller inte bara i jämförelse med äldre generationer utan också med andra länders jämnåriga.
Rapporten grundar sig på data från World Value Survey och gör gällande att bara 16 procent av unga svenskar tycker det är viktigt att lära barn vikten av att arbeta hårt.
Det kan jämföras mot USA där 66 procent av människorna i samma ålder menar att det är av vikt att lära barn strävsamhet.
– Vi ser att svenska ungdomar i lägre grad än tidigare uppmuntras att kämpa och anstränga sig. Det här kan förklara varför så många inte slutför krävande utbildningar, till exempel inom teknik och naturvetenskap. Skolsystemet har inte tillräckligt tränat eleverna i ihärdighet, säger Nima Sanandaji till TN.
Enligt rapporten har svenska medborgare födda i utlandet starkare normer gällande arbetsmoral och strävsamhet än de som är födda i Sverige.
Sjunkande tillit
Studien visar också att tilliten i Sverige minskar. Totalt är det 56 procent av unga i landet (62,8 procent bland samtliga) som anser att man kan lita på de flesta människor.
Globalt sett är det fortfarande en hög siffra. Men jämfört med våra nordiska grannar Danmark, Norge och Finland – där motsvarande siffra ligger på runt 70 procent – är den betydligt lägre.
Den sjunkande tilliten verkar inte främst bero på invandringen, enligt rapportförfattaren.
”Andelen infödda svenskar som håller med om att de flesta människor går att lita på är dock 64,8 procent – alltså bara marginellt högre än befolkningen i stort. Bland danskar som är inrikesfödda är andelen som ger samma svar 75,3 procent, som jämförelse.
”Detta indikerar att den svenska tillitsnormen faktiskt har eroderat, inte enbart eller primärt som resultat av sammanblandning med utomnordiska normer”, skriver Sanandaji i rapporten.
