Innan Ungerns parlament godkänner Sveriges Natoansökan krävs en förklaring av den kritik som svenska politiker riktat mot landets demokratiutveckling, enligt den ungerske ministern Gergely Gulyás. Statsminister Ulf Kristersson räknar med att diskutera Natofrågan med sin ungerske kollega Viktor Orbán under toppmötet.
– Vi kommer säkert kunna talas vid under de här två dagarna, det gör vi nästan varje gång, säger statsministern.
Enligt Gergely Gulyás, som har ansvar för premiärminister Viktor Orbáns kontor, måste ”svenskarna förklara vad som hänt det senaste årtiondet”.
– Om de anser att deras åsikt är ett misstag så får de göra det tydligt. Om de anser att de hade rätt vet jag inte varför de vill vara med i en klubb med oss, sade han på en presskonferens på onsdagen, något SVT först uppmärksammade.
Situationen har försämrats på sistone, enligt Gulyás.
– Vi vill ha en bra relation med Sverige. Om vi kan uppnå det, så kommer det inte finnas några hinder för deras anslutning.
Turkiet och Ungern är de två länder som ännu inte godkänt Sveriges Natoansökan. I måndags meddelades att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan skickat ansökan till parlamentet för ratificering.
”Inget jag kan göra något åt”
Ulf Kristersson säger att han har respekt för att Ungern fattar ungerska beslut.
– Jag har sagt många gånger att varje parlament måste fatta sina egna beslut. Det gäller Turkiet och det gäller Ungern, betonar statsministern på väg in till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.
– Det sägs ganska många olika saker just nu, men jag tänker inte ta fasta på något speciellt. Det är bara ungerska parlamentet som kan ratificera. Det är inget som jag kan göra något åt, mer än att vara tydlig med att vi har ett stort stöd från andra länder.
Gläds åt Turkiet
Utrikesminister Tobias Billström (M) anser att Ungern bör starta Sveriges ratificeringsprocess.
– Vi gläds åt att processen har startat i det turkiska parlamentet och att frågorna kommer att gå över och diskuteras i deras utrikesutskott.
– Vad gäller Ungern så är som bekant läget annorlunda, där är frågan färdigbehandlad och skulle kunna avgöras genom en slutvotering.
”Så fort som möjligt”
Billström säger att han utgår från att när vi kommit längre fram i den turkiska processen så bör rimligen också Ungern starta och genomföra voteringen och avsluta ratificeringsprocessen.
– Och det är rimligt att man gör det så fort som möjligt. Med Turkiet har vi som bekant haft en särskild överenskommelse, men det finns inget sådant med Ungern. Alltså bör Ungern starta den här processen.
Han talade senast med sin ungerska utrikesministerkollega i samband med FN-veckan i New York.
– Då var beskedet detsamma som det varit hittills, att vi (Ungern) kommer inte att vara sist. Och det är ett tydligt besked. Så när den turkiska processen går in för landning så räknar vi med att få se att den ungerska processen också gör det.
fakta
Fakta: Sveriges väg till Nato
Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022.
Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, ”invitees” på engelska.
För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.
För Sveriges del har 29 av 31 länder ratificerat – Turkiet och Ungern återstår.
I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att ”så snart som möjligt” skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering.
Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.
Ungern har sagt att ett godkännande bara handlar om ”teknikaliteter” och att landet inte ska vara sist med ratificeringen. Men beslutet har skjutits upp flera gånger.
