EU:s utrikesministrar möts i dag för att diskutera den ryska truppsammandragningen vid Ukrainas gräns.
Den massiva ryska truppansamlingen vid gränsen till Ukraina är givet huvudämne för måndagens utrikesministermöte i EU.
– Det är fortfarande ett väldigt allvarligt läge. Vi ser varje dag hur antalet brott mot vapenvilan längs kontaktgränsen ökar. Vi har fortfarande ett mycket hårt språk från Ryssland där man hotar och säger att det är ett folkmord i östra Ukraina – vilket inte stämmer, säger Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) på väg in till mötet.
Där deltog inledningsvis den ukrainske kollegan Dmytro Kuleba, på plats för att mana EU att göra mer redan nu för att exempelvis stötta Ukrainas försvarssektor och cybersäkerhet.
”Europeiskt perspektiv”
En konkret åtgärd som är på gång är ökat EU-stöd för att utbilda ukrainsk militär. Visserligen blir det ingen formell EU-insats som framför allt de baltiska länderna tryckt på för under ett drygt halvår. I praktiken ska dock resultatet bli samma sak, med personal från EU-länderna på plats för att utbilda.
– Vi har nått en överenskommelse i princip med EU om att dra igång en rådgivande militärutbildning i Ukraina. Det handlar inte om stridande enheter utan är en ny del i samarbetet mellan Ukraina och EU, säger Kuleba på en kort pressträff på väg ut från mötet.
EU-länderna har också gett definitivt klartecken till det senaste ekonomiska stödpaketet till Ukraina på 1,2 miljarder euro.
Inne på mötet manade Kuleba dessutom EU att ge Ukraina ett ”europeiskt perspektiv” – diplomatspråk för en uttalad öppning om ett framtida EU-medlemskap.
– Det bästa strategiska beslutet som EU kan ta just nu för att trappa ner läget och förbättra säkerhetssituationen är att skicka en klar signal till Ryssland om att Ukraina är en del av oss, säger Kuleba efteråt.
Sanktioner nu!
EU har tillsammans med USA, Kanada och Storbritannien förberett rejäla ekonomiska och politiska sanktioner att slå till med.
Ukraina vill gärna att en del av det paketet ska tas till redan nu.
– Vi anser att det finns goda och legitima orsaker att införa vissa av sanktionerna redan nu, för att visa att EU inte bara är redo att samtala, utan även att agera, säger Kuleba i Bryssel.
EU-länderna är överens om att agera om det blir ett fullskaligt ryskt angrepp mot Ukraina. Men om enigheten finns där även i ett tidigare läge är svårare att sia om. Och i så fall när.
Ann LInde ser ingen fördel med att avslöja för Ryssland på förhand om vad som väntar i sanktionsväg.
– Då kan man göra en beräkning från rysk sida: hur tuffa är de här sanktionerna? Hur kan vi göra för att förebygga dem? Vi såg i fallet Belarus att eftersom det tog alldeles för lång tid för EU att enas kunde individer och så vidare flytta till exempel kapital, säger hon.
Toppmöte på gång
Linde ser uppgifterna om ett eventuellt toppmöte mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands Vladimir Putin ser Linde som ett ”hopp i mörkret”. Men det finns gränser för vad de två kan ta upp, bara en del går att förhandla om.
– Förtroendeskapande åtgärder, ökad transparens i övningar och så vidare. Men där man absolut har röda linjer: att varje land ska få bestämma sin egen säkerhetspolitiska väg, säger Linde.
Även Dmytro Kuleba är försiktigt positiv.
– Vi anser att alla ansträngningar som syftar till en diplomatisk lösning är värda att ta. Och Blinken lovade mig att inget beslut om Ukraina kommer att tas bakom ryggen på Ukraina, säger han.
