Militära styrkor håller på att lämna Krimhalvön, meddelar Ryssland. Men omvärlden litar inte på beskeden om ryska reträtter. ”Olyckligt nog är det en skillnad mellan vad Ryssland säger och vad Ryssland gör”, säger USA:s utrikesminister Antony Blinken.
Uppgifterna började komma under tisdagen, då Ryssland uppgav att styrkor från landets västra och södra militärdistrikt hade börjat bege sig hemåt, efter övningar nära Ukrainas gränser.
Och på onsdagsmorgonen sade ryska försvarsdepartementet att tåg lastade med militär utrustning hade avgått över den bro över Kertjsundet som förbinder den olagligt annekterade halvön med Rysslands fastland. Det handlar om förband med hemmabaser i sydligaste Ryssland, mellan Svarta och Kaspiska haven. Med ryska mått mätt hade de därmed nära hem, ungefär 50 mil.
Hög kapacitet
Men beskedet har, liksom tisdagens liknande uppgifter, ännu inte kunnat verifieras av andra parter.
I en intervju med det amerikanska tv-bolaget ABC säger Antony Blinken att det snarare ser ut som att styrkor, då speciellt frontstyrkor som skulle genomföra de första angreppen, ”fortsätter, att i stor omfattning, befinna sig vid gränsen”.
– President Putin har utplacerat en (militär) kapacitet som kan agera med mycket kort varsel. Han kan trycka på avtryckaren – och det kan han göra i dag. Eller i morgon. Eller nästa vecka, sade Blinken.
USA landade hundratals fallskärmsjägare på en polsk flygplats cirka tio mil från gränsen till Ukraina, rapporterar AFP:s reportrar på plats. Jägarna utgör en del av en utplacering av flera tusen soldater som ska förstärka Natos östra flank.
Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg uppger att det Ryssland påstår ännu inte har setts på marken.
– Tvärtom så ser det ut som om Ryssland fortsätter med sin militära uppbyggnad, sade han inför onsdagens möte mellan militäralliansens försvarsministrar.
Pekat ut onsdag
USA har tidigare pekat ut onsdagen som ett möjligt startdatum för en rysk offensiv mot östra Ukraina, med hänvisning till egna underrättelseuppgifter. Ryssland har tillbakavisat alla uppgifter om anfall, trots den enorma mobilisering som skett kring Ukraina.
Men under tisdagen kom en annan typ av anfall. En så kallad överbelastningsattack slog ut stora webbplatser bland Ukrainas myndigheter och viktigaste banker. Efter några timmar var händelsen över.
Varifrån cyberattacken kom är oklart, men spåren efter tidigare liknande attacker har pekat mot Ryssland. Ryssland nekar till inblandning.
Sent på onsdagen kom ytterligare stöd till Ukraina från EU, men i form av ekonomiskt lån. Europaparlamentet godkände ett lån på 1,2 miljarder euro i makroekonomiskt lån. Förslaget kommer från EU-kommissionen och summan, motsvarande omkring 12,7 miljarder kronor, ska användas för att täcka akuta utgifter under 2022.
Samtidigt är moralen tydlig hos ledarskapet i Kiev.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framhäver att landet är oförskräckt inför en möjlig rysk invasion.
– Vi är inte rädda för förutsägelser. Vi är inte rädda för någon, för någon fiende, sade han under ett militärt präglat möte i hamnstaden Mariupol i östra landsändan.
– Vi kommer att försvara oss.
