En ny rapport visar att många utlänningar som doktorerat i Sverige lämnar landet. Caspian Rehbinder från branschorganisationen IKEM vill att regeringen ska locka fler att stanna genom att göra det lättare för deras anhöriga att invandra. Samtidigt varnar Emil Görnerup, som är ansvarig för forskningspolitik på Svenskt Näringsliv, för att utländska forskare från länder som Kina och Iran kan utgöra en säkerhetsrisk genom att spionera för hemländernas regimer.
En ny rapport från branschorganisationen Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) visar att en stor andel av de utländska doktorander som studerat i Sverige lämnar landet efter disputationen, rapporterar Tidningen Näringslivet.
Samma rapport visar även att cirka 40 procent av doktoranderna i Sverige inom teknik, tillverkning och naturvetenskap i dagsläget är utlänningar från länder utanför Sverige, EU eller EES. Mellan 2019–2023 ska 1 400 personer som disputerat i ”industrinära” inriktningar ha lämnat Sverige, vilket enligt rapporten innebär förlorade skattenintäkter på omkring 840 miljoner kronor.
– Det här kan vara personer som är fullkomligt avgörande för att företagen där de är anställda ska kunna fortsätta existera. Men bilden som vi får från våra medlemsföretag är att många som doktorerar i Sverige lämnar trots att de hade velat stanna om det fanns rätt förutsättningar, säger Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik, till TN.
Enligt Rehbinder uppger ungefär 70 procent av de utländska studenterna att de vill stanna i Sverige, medan bara omkring 30 procent gör det, och han menar att regeringens tuffa migrationspolitik riskerar att avskräcka högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
Ett exempel Rehbinder pekar på är hur strängare regler för anhöriginvandring kan avskräcka kvalificerade arbetskraftinvandrare som har familj.
– Om man vill ha med sin familj så står de i samma kö som alla andra anhöriga vilket betyder att de kan behöva vänta upp till ett år om man har otur. Man vill ju inte lämna sin familj, så i dagsläget så blir anhöriginvandringen en flaskhals.
Samtidigt innebär utländska doktorander en säkerhetspolitisk risk för svenska företag, påpekar Emil Görnerup, som är ansvarig för forskningspolitik på Svenskt Näringsliv, till TN.
– Man ska komma ihåg att hela idén med högre lärosäten bygger på öppenhet och samarbete. I och med att de är så öppna och kunskapsintensiva så blir det ett tacksamt mål för främmande makt. Detta skapar en osäkerhet hos företagen om de ska våga samarbeta med lärosätena.
Nästan var tredje lärosäte uppgav att forskningssamarbeten mellan lärosätet och företag eller organisationer avslutats eller inte påbörjats grund av osäkerhet kring lärosätets säkerhetsarbete i en undersökning som Svenskt Näringsliv genomförde 2024.
Enligt SCB är de flesta utländska doktorander i Sverige från Kina, Indien, Tyskland och Iran.
– Vi vet att Kina och Iran är länder som är aggressiva när det gäller bland annat informationsinhämtning. Det är inte så att alla som kommer hit är spioner, men om du kommer ifrån Kina så har du i princip en skyldighet att bistå kinesiska staten om de ber dig, säger Görnerup till TN.
