Det är inte bara elpriserna som skjutit i höjden de senaste månaderna. Det gör även den obligatoriska elnätsavgiften, som i mer än hälften av landets kommuner sätts av tre stora aktörer som har monopol på elnätet.
Förra året ökade elnätspriserna i snitt med 2,5 procent i riket, samtidigt som elpriserna steg med runt 400 procent i södra Sverige och 200 procent i norra Sverige under 2021.
– Visserligen är det en försiktig uppgång [av elnätspriset] men totalt sett bli det ändå kännbart för hushållen – särskilt i de delar av landet där elhandelspriserna har skenat i väg, säger Mari-Louise Persson, ordförande Nils Holgerssongruppen.
Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i nästan hälften av Sveriges 290 kommuner, vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår därför igenom stort i undersökningen, enligt Nils Holgerssongruppens årliga rapport om el.
Under de senaste tio åren har elnätspriset ökat med hela 35 procent, säger gruppens medlemmar, som består av Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen, Bostadsrätterna och Sveriges Allmännytta.
Som konsument kan man inte välja elnätsbolag och för många står elnätsavgiften för mer än hälften av den totala elkostnaden.
Den som bor i den dyraste kommunen, Berg, som ligger söder om Åre och Östersund, betalar drygt 3 500 kronor mer om året än den som bor i den billigaste, Mölndal utanför Göteborg.
Läs även: EU-kommissionen: Elpriser och bostadsmarknad allvarliga risker
