Sverige varnas i EU-kommissionens vårrapport om EU:s ekonomiska situation. Flera samhällskritiska risker pekas ut, som obalanserna på bostadsmarknaden och det överbelastade elnätet i södra Sverige.
Utbyggnad och igångsättande av nya verksamheter hämmas av de befintliga begränsningarna i landets elnät. Förra året förvärrades dessutom situationen i den södra delen av Sverige, varnar EU kommissionen i sin rapport om Sverige.
”Denna fråga förvärras ytterligare av bristen på överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige. Ytterligare investeringar i förnybar energi, nät- och nätverkskapacitet och en sammankoppling mellan landets regioner behövs för att nå de nationella klimatmålen”, säger kommissionen.
Allt fler näringsidkare i södra Sverige fruktar nu konkurs, då elpriset mer än fördubblats det senaste året. Därutöver har elnätsavgifter också höjts.
Läs även: Konkursvåg i södra Sverige om inte statligt stöd betalas ut
Höga bolån gör landet sårbart vid räntehöjningar
Den svenska bostadsmarknaden, karakteriserad av bostadsbrist och en överreglerad hyresmarknad, kombinerat med skattemässiga incitament för att ta bolån, gör landet extra sårbart vid räntehöjningar.
De åtgärder som vidtagits de senaste åren, som amorteringskrav och en sänkt kapitalskatt, har haft en ”begränsad” effekt för att dämpa obalanserna på bostadsmarknaden, anser kommissionen.
”Viktiga politiska luckor kvarstår, särskilt avseende ränteavdraget för bostadsägare, bostadsutbudet och hyresmarknaden”, tillägger kommissionen.
Hushållens skulder uppnådde 188 procent av deras disponibla inkomst och 95 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, i slutet av 2020, vilket är ett problem då lejonparten används för att köpa fastigheter.
Tidigare i år började bolåneräntrona ticka uppåt efter att legat på rekordlåga nivåer under en längre tid. Det medför högre kostnader för hushållen, som får mindre kvar i plånboken.
”En korrigering skulle kunna ha en negativ inverkan på ekonomin och banksektorn. Detta kan spilla över på länder med ekonomiska och finansiella kopplingar till den svenska ekonomin och dess banksektor”, säger EU kommissionen.
I och med de stigande kostnaderna har byggtakten avtagit i storstöderna – ett stort problem då bostadsbristen förblir stor där.
Läs även: Byggtakten tvärbromsar när bolåneräntorna stiger
Billiga reglerade hyror gynnar inte dem som behöver dessa
Då det inte finns ingen koppling mellan de reglerade hyrorna och hushållets behov och inkomster, gynnas inte nödvändigtvis de hushåll som är i störst behov av hyror under marknadsnivån, anmärker EU kommissionen.
”Effektivitetsvinster skulle kunna göras om hyrorna följde marknadspriserna i högre grad, kompletterat med ett hyresstöd som baseras på inkomst och nettoförmögenhet”, säger kommissionen i sina rekommendationer.