Regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med förslaget om anmälningsplikt. Det meddelade fyra företrädare från Tidö-partierna på en presskonferens under torsdagsmorgonen.

En utredare får i uppdrag att se över anmälningsplikten och överväga vilka konsekvenser det kan få om offentliganställda inte följer den. Dessutom kommer utredaren att undersöka möjligheten att införa undantag från plikten, särskilt i fall som kan vara känsliga, som inom vården och skolan.

Men en spricka har uppstått mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna angående anmälningsplikt i skolan. Sverigedemokraterna anser att eleven kan gå i skola i hemlandet och att det därmed inte påverkar ”rätten till utbildning”.

– Det är ingen hemlighet att vi och L har lite olika ingångsvärden i migrationsfrågan, men vi har beslutat om ett gemensamt kommittédirektiv och det är det viktiga, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling (SD) till Bulletin.

L: ”Strider mot barnkonventionen”

Liberalerna däremot hävdar att förslaget strider mot barnkonventionen och att skolan inte ska vara ”migrationsverkets förlängda arm”.

– Det blir väldigt hypotetiskt men från Liberalernas sida är vår ståndpunkt väldigt tydlig, det här är en viktig fråga för oss. Vi tycker att lärare ska undervisa och planera sina lektioner och inte behöva vara migrationspolitikens förlängda arm, säger Fredrik Malm (L) till SvD.

Flera medier har rapporterat om att Sverigedemokraterna skulle ha beslutat att porta Liberalerna från pressträffen eftersom partierna har olika syn på frågan, något som tillbakavisas av Ludvig Aspling (SD).

– Jag vet inte var det kommer ifrån, det kommer inte från oss i alla fall, säger han till Bulletin.

”Paradigmskifte i migrationspolitiken”

Anmälningsplikten är en central del av Tidö-avtalet och innebär att offentliganställda måste rapportera sina möten med papperslösa till myndigheterna, vilket deltagarna på presskonferensen är ense om.

– Det är ett viktigt steg i det paradigmskifte som regeringen nu genomför i migrationspolitiken, säger säger Maria Malmer Stenergard (M), migrationsminister och fortsätter:

– Regeringen ser det som mycket viktigt att öka informationsutbytet.

Utredaren kommer även att utvärdera om åldersgränsen för fingeravtryckstagning i utlänningsärenden kan sänkas för att underlätta identifiering och öka skyddet för barn.

– Utredaren ska se över regelverket i utlänningsärenden så att biometri ska kunna användas i större utsträckning än i dag, säger Christian Carlsson (KD).

– Att ta fingeravtryck på barn under 14 år skulle kunna vara till hjälp för identifiering och bidra till att skydda barn, säger Fredrik Malm (L).

Ska redovisas nästa år

Utredaren ska också ta ställning till om preskriptionstiden för utvisningsbeslut, som i dag är fyra år, ska avskaffas eller förlängas. Direktiven till utredaren liksom migrationspolitiken är resultatet av kompromissande, vilken framgår när Bulletin ber Ludvig Aspling att kommentera den tidigare migrationspolitiska överenskommelsen.

Hur kommer det sig att ni inte – som en del i att bekämpa skuggsamhället – river upp den migrationsöverenskommelse som slöts mellan Reinfeldt-regeringen och Miljöpartiet 2011 om att ge papperslösa skolgång och fri tillgång till vård som inte kan anstå?

– Självklart, hade vi fått bestämma själva hade vi gjort det såklart. Nu är Tidö-samarbetet en kompromiss. Hela regeringen bygger på en kompromiss men det är inte det vi har kommit överens om i Tidö-avtalet.

Utredningen gällande preskriptionstid för avlägsnandebeslut och återreseförbud ska delredovisas senast den 31 januari 2024 och uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 30 september 2024.

Läs även: S: Fängelse för knarkköp av minderåriga