En statlig utredning föreslår att Sverige ska kunna återkalla medborgarskapet från personer med dubbla pass som fuskat sig till det genom oriktiga uppgifter, hot eller mutor, eller dömts för grova brott. Enligt polisen är 1 400 aktiva i kriminella nätverk och har dubbelt medborgarskap.
På onsdagen tog migrationsminister Johan Forssell emot slutbetänkandet Återkallelse av svenskt medborgarskap från särskild utredare Anita Linder.
Förslaget innebär att Migrationsverket ska kunna frånta medborgarskapet i två fall: dels om det förvärvats genom oriktiga uppgifter eller otillbörligt handlande, dels om personen dömts för vissa mycket allvarliga brott. Endast personer med dubbla medborgarskap berörs, och ingen riskerar att bli statslös.
Forssell lyfter vid pressträffen att en person med svenskt medborgarskap i dag inte kan utvisas ur landet – även om vedkommande också är medborgare i ett annat land.
– Att återkalla det här medborgarskapet, det skulle förändra det. Det skulle också skapa helt nya möjligheter att faktiskt kunna utvisa de här personerna ur landet, säger Forssell.
Bred brottskatalog
Utredningen lämnar två alternativa förslag när det gäller återkallelse på grund av brott. Det ena alternativet begränsas till brott som allvarligt hotar Sveriges säkerhet – exempelvis högförräderi, spioneri och terroristbrott. Det andra alternativet är vidare och inkluderar även brott som begåtts inom ramen för kriminella nätverk och som anses allvarligt skada statens vitala intressen. Bland de brotten finns mord, människorov, utpressning och vapenbrott. För samtliga brott krävs att det svåraste föreskrivna straffet är fängelse i fyra år eller mer.
Återkallelse på grund av oriktiga uppgifter föreslås enbart gälla medborgarskap som beviljats efter att lagen trätt i kraft. Återkallelse på grund av brott föreslås gälla brott begångna efter ikraftträdandet.
Linder uppger att ikraftträdandet föreslås till den 1 januari 2028, förutsatt att en grundlagsändring träder i kraft den 1 januari 2027.
Blir valfråga
Eftersom en grundlagsändring kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan kommer frågan att aktualiseras i valrörelsen. Forssell konstaterar att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet redan har sagt nej till den bredare definitionen kopplad till statens vitala intressen.
– Det understryker naturligtvis att det här fortfarande på många sätt är en väldigt öppen fråga, sade Forssell, som räknar med att överlämna en lagrådsremiss innan valet.
