Enligt statistik från SCB är Sverige ett av de länder i EU med störst skillnad mellan inrikes- och utrikesfödda gällande materiell och social fattigdom. Fattigdom bland utrikesfödda är nästan sju gånger vanligare än för personer födda i Sverige.
Materiell och social fattigdom innebär en samlad beräkning av en persons förmåga att klara av olika typer av utgifter. Det finns flera olika punkter gällande detta, bland annat förmågan att kunna betala oförutsedda utgifter, att betala av sina skulder, ha råd att hålla bostaden tillräckligt varm, delta i sociala aktiviteter som kostar, tillgång till bil med mera.
När en person lider av materiell eller social fattigdom innebär detta att man inte har råd med den normala levnadsstandarden som finns i landet. En person som inte har råd med fem eller fler av punkterna som klassas som normal levnadsstandard lever per definition i materiell och social fattigdom.
Enligt SCB:s senaste undersökning för 2021 levde cirka tre procent av alla i Sverige som är 16 år och äldre i materiell och social fattigdom under det gångna året, det motsvarar närmare 300 000 invånare.
Sverige tillhör ett av de länder i EU med lägst materiell och social fattigdom bland inrikesfödda, däremot gäller det inte landets utrikesfödda.
Stor skillnad bland utrikesfödda
Däremot skiljer detta sig betydligt när samma studie beräknas för utrikesfödda i Sverige. De senaste åren har materiell och social fattigdom ökat bland utrikesfödda i landet och för inrikesfödda har läget varit oförändrat.
– Men det är nästan sju gånger vanligare med materiell och social fattigdom bland utrikesfödda än bland inrikesfödda i Sverige. Räknat på det sättet är skillnaderna i Sverige de största i hela EU, säger Helena Månsson, utredare på SCB.
Under 2021 levde 10,3 procent av alla utrikesfödda i Sverige i materiell och social fattigdom, men för inrikesfödda låg andelen på 1,5 procent.
– De största skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda handlar om att kunna betala en större oförutsedd utgift, ha råd att delta regelbundet i en fritidsaktivitet, samt om man har råd med en veckas semester varje år, säger Månsson.
43 procent av utrikesfödda saknade förmågan att betala oförutsedda utgifter under 2021, motsvarande siffra för inrikesfödda var elva procent. Bland utrikesfödda hade 22 procent inte råd att åka på semester, jämfört med fyra procent för personer födda i Sverige.
Läs även: Skottlossning mot polisbostad i Göteborg
