År 2018 kom 20-åriga Ibrahim Ahmed som kvotflykting till Sverige från Eritrea. Ahmed fick flyktingstatus då han lämnat Eritrea illegalt och vägrat militärtjänst – en bakgrund som gäller de flesta manliga migranter från den stängda militärdiktaturen.

Som tack begår Ahmed en rad brott i sitt nya hemland – inledningsvis mot sin egen bror, som polisanmäler honom för en misshandel som ska ha skett i augusti 2019.

I mars 2020 stöter han på brodern utomhus i hemorten Munkfors. Rasande över broderns polisanmälan går han till angrepp med en glasflaska, som han slår i broderns huvud så hårt så att den delvis går sönder.

Brodern faller till marken av kraften, och då tar Ahmed ett stryptag, hotar att döda honom och slår honom flera gånger med den trasiga flaskan i ansiktet, så han får blödande skärsår.

Tack vare ett ingripande vittne, som överväger att köra på Ahmed med sin bil, lämnar han emellertid platsen. Brodern lyckas få ett kontaktförbud mot Ahmed, som trots det söker upp honom och hugger honom med en sax i armen.

Han döms till två år och tre månaders fängelse för misshandel, grovt övergrepp i rättssak och överträdelse av kontaktförbud. Han ska även betala sammanlagt 81 000 kronor i skadestånd till sin bror.

Två år senare nekas Ahmed ett busskort av en socialsekreterare, vilket han besvarar med ett mordhot. Han hotar även en annan kommunanställd med en sax och skallar den polis som försöker ingripa mot honom. Han döms till sex månaders fängelse för brotten.

Angriper poliser med stenar och kriminalvårdare med avföring

I mars 2023 larmas polisen om att en person ska ha slagit sönder ett lägenhetsfönster i Munkfors, och en person ska ha iakttagits med ett järnör. En polispatrull skickas på larmet och påträffar Ahmed med ett tillhygge i ena handen vid en skola.

När de uppmanar honom att stanna höjer han istället tillhygget och börjar springa mot dem. De båda poliserna tar fram sina vapen. Då kastar Ahmed en sten mot dem, och börjar småspringa åt andra hållet.

När de följer efter honom fortsätter han kasta sten, och upphör inte med stenkastningen förrän en hundpatrull ingriper. För brottet döms han till tre månaders fängelse efter att en psykundersökning visat att han inte är allvarligt störd.

Senare samma år kastar han åter sten mot poliser. En knytnävsstor sten som han kastar från andra våningen på ett hotell missar huvudet på en polis, en annan sten träffar en polis i ryggen.

När han grips visar han sig knivbeväpnad. Åter konstaterar en sinnesundersökning att han inte är allvarligt störd, varpå han döms till sex månaders fängelse.

När han i december 2023 befinner sig på häktet i Göteborg kastar han avföring på en kriminalvårdare som kontrollerar de intagna genom en lucka i cellen.

Några veckor senare gör han ett nytt försök, men den här gången håller kriminalvårdarna upp en sköld för luckan och slipper därför träffas av avföringen.

Granne hälsade – blev hotad med kniv

I mars 2024 befinner Ahmed sig i frihet igen, och utnyttjar tiden till att hota en granne och dennes vän. Anledningen är att grannen hälsat på honom i trappuppgången.

När grannen återvänder till trapphuset väntar Ahmed på honom, beväpnad med en köksninv som han riktar mot grannens hals.

Han säger att grannen inte ska hälsa på honom, och hotar med att döda honom. När grannens vän försöker ingripa, riktar han kniven mot honom.

När polisen försöker gripa honom måttar han med en gatsten mot polisbilen, som kör på honom. Trots det lyckas han göra våldsamt motstånd under gripandet.

Nya angrepp mot kriminalvårdare – döms till utvisning

Under hösten sitter Ahmed på Saltviksanstalten i Härnösand för att avtjäna tidigare begånga brott. Under sin tid som intagen knäar han en kriminalvårdare i skrevet och biter en annan i fingret.

Hans beteende får Kriminalvården att skjuta upp hans villkorliga frigivning i 72 dagar, vilket han överklagar upp i kammarrätten, utan att få gehör.

I februari i år döms Ahmed till fyra månaders fängelse för att under sin tid som fånge på Kumla-anstalten ha kastat urin på en kriminalvårdare, försökt sparka en annan samt gjort våldsamt motstånd.

I maj är det dags för nästa dom, den här gången för brotten begånga på Saltviksanstalten, mot grannen och mot de ingripande poliserna. Värmlands tingsrätt dömer honom till ett år och åtta månaders fängelse – samt livstids utvisning.

Hovrätten stoppar utvisningen – brotten inte tillräckligt allvarliga

Enligt gällande lagstiftning får en flykting endast utvisas om denne begått ett ”synnerligen grovt brott” och det skulle ”medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet” att låta personen stanna kvar i Sverige.

Värmlands tingsrätt menar att det grova olaga hotet mot grannen och grannens kompis utgör ett synnerligen grovt brott, och skriver i domen att man finner ”att det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Hans flyktingstatusförklaring hindrar därmed inte att han utvisas”.

Men nu river Hovrätten för västra Sverige upp utvisningen mot Ahmed, då de inte anser hans brottslighet vara tillräckligt allvarlig. Fängelsestraffet fastställs däremot.

Skärpt lagstiftning på väg – räcker för att döma Ahmed till utvisning

Den 14 maj i år tog migrationsminister Johan Forssell emot betänkandet Ett skärpt regelverk om utvisning på grund av brott, som enligt Forssell kommer leda till att sex gånger fler utländska brottslingar utvisas, om förändringarna genomförs.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Antalet som kommer utvisas på grund av brott bedöms sexdubblas med utredningens förslag. Steg för steg gör vi svensk migrationspolitik mer rättvis. Det handlar ytterst om upprättelse för brottsoffren, sade Forssell i ett uttalande.

Bland annat ska åklagare bli skyldiga att yrka på utvisning när brottet är utvisningsgrundande, avvägningen mellan skälen för och emot utvisning ska skärpas till miniminivån enligt Sveriges internationella åtaganden, och prövning av verkställighetshinder ska inte längre prövas av domstolar, utan av Migrationsverket i samband med att utvisningen ska verkställas.

– Den större gruppen personer som kommer till Sverige från andra länder är skötsamma och begår inte brott. Men det finns tyvärr en grupp som gör det, sade Forssell till Expressen och fortsatte:

– Det handlar inte om att man går mot röd gubbe eller sådana saker. Men om man begår ett brott som är allvarligare än så, då ska man inte vara i Sverige.

Expressen: Vad kommer de här regelförändringarna sända för signal?

– Det sänder signalen att Sverige är ett fantastiskt land. Här kan man bygga sig en framtid om man är skötsam, om man arbetar och om man anstränger sig. Men om man kommer hit med uppsåtet att begå brott, då är Sverige inte landet för dig.

En annan viktig förändring är att utvisning ska kunna ske vid alla brott som har strängare påföljd än böter, utan krav på återfallsrisk eller att brottet är av visst allvar. Det hade inneburit att hovrättens skäl till att upphäva utvisningen av Ahmed inte längre varit giltiga.

Föreslås träda i kraft efter nästa val

Men det finns ett problem med de skärpningar regeringen vill genomföra: de föreslås inte träda i kraft förrän den 1 januari 2027 – alltså efter nästa riksdagsval.

Henrik Sundström, moderat politiker och advokat, säger dock till Bulletin att om regeringen hinner få lagstiftningen på plats så skulle den ligga fast i allra minst ett år, även vid ett regeringsskifte, ifall en ny regering skulle vilja försvåra utvisningar vid brottslighet.

– Varje ändring av lag – även om du ska ändra tillbaka, en återställning – kräver ju en utredning och en proposition, och det hinner man inte med från ett regeringsskifte i september – oktober 26 till 1 januari 27, säger Sundström och fortsätter:

– Vill de upphäva det där, då får de göra det, men det tar ju sedvanlig svensk lagstiftningstid. Ett till två år, och då går det fort.