V:s arabiska kampanj: ”Man attraherar den typen av väljare”

Att partierna vänder sig till arabiskspråkiga väljare på kommunal och regional nivå är enligt Westerholm naturligt, eftersom personer med uppehållstillstånd har rösträtt i kommun- och regionval. Där skiljer sig Sverige inte från övriga Europa. Problemet, menar han, är att översättningarna saknar insyn och kontroll.

— Det finns alltså ingen kvalitetssäkring i de här översättningarna, säger Johan Westerholm till Bulletin.

Han pekar på att Socialdemokraterna i tidigare val ska ha lovat saker i arabiskspråkiga budskap som inte hade täckning i partiets egen politik. Med AI-verktyg går sådana översättningar numera lättare att granska. Tidigare översättningsmotorer klarade inte arabiska, persiska eller turkiska på samma sätt.

Westerholm efterlyser ett transparenskrav. Går ett parti ut med valinformation på arabiska bör en korrekt svensk översättning publiceras samtidigt.

— Jag tycker att det finns ett allmänt intresse av att veta vad det är vi lovar arabiskspråkiga migranter egentligen, säger han.

Samtidigt är han noga med att inget olagligt sker.

— Däremot är allt som är lagligt inte heller lämpligt, säger Westerholm.

Han betonar att han inte har någon lösning på problemet. En sådan skulle enligt honom kräva någon form av censur eller inskränkningar i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, vilket han avvisar.

Varnar för hur opinionsstödet bland arabiskspråkiga väljare mäts

Westerholm varnar också för hur opinionsstödet bland arabiskspråkiga väljare mäts. Nyhetssajten Allkompis, som riktar sig till arabiskspråkiga i Sverige, har använt en självrekryterad panel. Westerholm granskade sajtens undersökningar för några år sedan och menar att panelen inte är representativ, bland annat eftersom en stor del av trafiken kommer från utlandet.

— Man ska vara jävligt försiktig med de här källrekryterade panelerna, säger han.

En färsk siffra från Allkompis gav Vänsterpartiet 61 procent bland sajtens läsare. Westerholm betonar att sådana tal bara speglar de mest engagerade som väljer att svara, inte arabiskspråkiga svenskar i stort.

— Det är bara de med väldigt starka åsikter som svarar på den här typen av självrekryterade paneler, säger han.

När det gäller varför stödet lutar åt vänster kopplar han det till vad han beskriver som Vänsterpartiets problem med antisemitism.

— Det går hand i hand med Vänsterpartiets problem med antisemitism, och man attraherar den typen av väljare med sin politik, säger Westerholm.

”En valpåverkan”

Westerholm lyfter även religiöst grundad mobilisering, där moskéer enligt honom kan påverka hur församlingsmedlemmar röstar. Han beskriver det som en form av valpåverkan.

— Man kan säga att det är en valpåverkan, säger Johan Westerholm.

Han menar att enskilda moskéer kan gå att koppla till Muslimska brödraskapet eller den turkiska rörelsen Millî Görüş, och pekar på att den turkiska statens religionsmyndighet Diyanet finansierar flera moskéer i Sverige. Vad imamerna förespråkar får enligt honom genomslag i hur församlingarna lägger sina röster.

Sådana röster tror han i första hand går till Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

— Jag skulle inte utesluta att den här typen av röster, alltså klanröstningen, kommer gå till framför allt Miljöpartiet och till Vänsterpartiet i det här valet, säger Westerholm.

Han motiverar det med partiernas hållning i frågor som rör politisk islam.

— Det är de som har den mest tillåtande attityden till det politiska islam i svensk politik, säger han.

Han är däremot tydlig med att riktad mobilisering får effekt, särskilt i ett land med jämna val.

— Framför allt när vi har så tajta val som vi har i Sverige, så räknas varje röst, säger Johan Westerholm.

Marginalerna kan enligt honom bli avgörande för mandatfördelningen, ända ner på kommunal nivå.

— Naturligtvis kan du få hundra röster till eller tusen röster till eller bara tio röster till på kommunala nivån, säger han.

Han påminner om att ett omval fick genomföras i två valkretsar efter valet 2018, och att ett mandat skiftade i samband med det. Den arabiskspråkiga valinformationen har enligt Westerholm störst effekt just i lokalvalen, alltså kommun- och regionval. Skälet är att rösträtt i riksdagsval kräver svenskt medborgarskap, och därmed en viss baskunskap i svenska.

Avslutningsvis pekar Westerholm på mediernas ansvar och lyfter fram Expressens Inas Hamdan, som enligt honom drivit granskningen av arabiskspråkig valpåverkan framåt.