Vänsterpartiet lägger fram en plan för att avskaffa ”marknadsskolan”. Planen är ett krav för att V ska släppa fram en statsminister efter valet.
V-ledaren Nooshi Dadgostar uppger att inför en statsministeromröstning, så behöver alla partier som står bakom kandidaten vara överens om planen.
– Det här får inte bli en fråga som bara används i valrörelsen och sedan begravs i utredningar, säger hon.
Som opinionen ser ut i dag skulle det kräva att S, V, MP och C blir överens om att genomföra V:s plan.
V vill sätta stopp för vinstdrivande aktiebolag som driver friskolor. Partiet anser att de lägger beslag på skattemedel som skulle gått till elever och lärare.
– Under nästa mandatperiod ska vi se till att få bort vinstintressena ur svensk skola och skapa en jämlik och mer integrerad skola, säger Dadgostar.
Vid en pressträff under Almedalsveckan i Visby presenterar hon en genomförandeplan för att samhället ska ”återta kontrollen över marknadsskolan”.
Genomfört 2026
Planen innebär bland annat att ett beslut om vinstförbud ska tas 2024, som ska vara fullt genomfört 2026. Enligt Dadgostar kan det också handla om att förbjuda aktiebolag att driva skolor. V har drivit ett vinstförbud sedan länge.
Ett annat förslag i planen är däremot nytt från V. Partiet vill införa en helt ny resursfördelningsmodell. Enligt den modellen ska kommunerna även i fortsättningen stå för basfinansieringen av skolan, men staten överta ansvaret för att se till att skolor som tar emot elever med svagare förutsättningar kompenseras mer än i dag.
– Vi behöver på ett tydligare sätt se till att om en elev behöver mer hjälp måste vi se till att kunna ge den hjälpen, säger Dadgostar.
Ny klasspeng
Modellen innebär bland annat att dagens skolpeng avskaffas och ersätts av en klasspeng som viktas utifrån lokala förutsättningar.
– I stället för att var och en av elever får en skolpeng så blir det en skolpeng för hela klassen, säger Dadgostar.
Hon pekar på att skolor som förlorar elever under terminen i dag förlorar hela elevens skolpeng, även om skolan har planerat för ett visst antal elever.
– Med en klasspeng så slipper man problemet med att elever försvinner och skolan står med stora lokalkostnader, säger Dadgostar.
V vill att den nya modellen utreds 2022–2023, beslut fattas 2024 och att hela systemet är fullt genomfört 2026.
Stoppa överetablering
En tredje punkt i planen är att ett beslut om att ta bort kötid som urvalsmetod för populära skolor tas redan under 2022. Ett sådant förslag finns redan framtaget av den nuvarande S-regeringen.
Andra punkter i planen är en stopplag mot utförsäljning av skolfastigheter under 2022, och ett förslag om att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor.
V vill under 2022 också införa en behovsprövad tillståndsprövning av Skolinspektionen för att förhindra överetablering av friskolor.
– I dag är det för enkelt för en friskola att etablera sig i ett område där man bedömer att det finns lönsamma elever, säger Dadgostar.