”Våldtäkt” är ett av det svenska språkets mest laddade ord. Men det är också ett ord med mycket vag innebörd. Idag skiljer sig allmänhetens förståelse av ordet stort från juristernas. Detta skriver Jakob Sjölander.
En ensam kvinna i en mörk park. En okänd man i buskarna. Ett brutalt överfall. Så ser en våldtäkt ut. Eller?
Faktum är att synen på vad som är våldtäkt har förändrats kraftigt, åtminstone juridiskt. Därför är det viktigt att ställa en grundläggande fråga: Vad är våldtäkt?
För 30 år sedan involverade nio av tio våldtäkter våld. Idag är det knappt en tredjedel. Och även då är det vanligtvis milt våld, som att gärningsmannen pressat ned kvinnan med sin kroppsvikt eller hållit fast henne i armarna. Vanligtvis leder våldtäkt inte till värre (fysiska) skador än blåmärken.
SE ÄVEN: Hur många oskyldiga döms för våldtäkt?
En viktig punkt är att våldtäkter inte behöver utföras med penetration. Eller mer precist, inte penetration med penis. I lagtexten nämns under våldtäkt ”…annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag”, vilket främst är fingrar och ibland föremål. Idén att ett finger i slidan är (eller kan vara) ”jämförlig med samlag” är nu väletablerad. Detta är fallet i ungefär 10 procent av våldtäktsdomar idag. I denna typ av fall är det i hög utsträckning unga som är inblandade, ofta tonåringar.
Sedan har vi också en kategori av ”missförståndsvåldtäkter”. Ta ”fallet med de fyra jucken”. Ett par träffades och under denna träff hade de frivilligt sex två gånger. Men:
”…vid det tredje samlaget [ska mannen enligt kvinnan ha] legat på henne och fört in sin penis i hennes vagina varpå hon frös till. När han penetrerat henne ungefär två gånger sade hon till honom att det gjorde ont. Detta till trots fortsatte mannen och penetrerade henne ytterligare två gånger – innan han slutade.”
Mannen påstod att han fått ett jakande svar när han frågat om samtycke, men gav annars en liknande berättelse. Han dömdes i tingsrätten till tre års fängelse. I hovrätten friades han. Skälet till friandet var dock att kvinnans minnesbild bedömdes som oklar, och inte för att det handlade om ett missförstånd som varat i sekunder. Två nämndemän ville även i hovrätten fälla honom.
Enligt Brå faller cirka 60 våldtäktsdomar per år mot män där kvinnan inte gjort något motstånd överhuvudtaget, inte ens sagt nej. Detta är ungefär en sjättedel av samtliga domar.
Missförståndsvåldtäkter är idag vanliga. Ibland rubriceras de som ”oaktsam våldtäkt”. Samtidigt finns ett stort mörkertal, eftersom både mannen och kvinnan lär putsa upp sin egen version av händelsen. Kvinnan överdriver sina protester och hur tydliga dessa var, medan mannen påstår att hon var med på det, med entusiasm. Sanningen kan ofta antas ligga någonstans däremellan, alltså att kvinnans signaler var betydligt svagare än både hon och mannen sedan påstår, fast i olika riktning. I vilket fall står ord mot ord – vare sig mannen missförstod eller ”missförstod”. Samtyckeslagen från 2018 tvingar fram sådant ljugande just eftersom missförstånd rent juridiskt nu klassas som våldtäkt.
Men är det verkligen möjligt att missuppfatta sådana signaler? Eller brist på signaler. Samtyckeslagen godtar inga ursäkter, utan kräver garantier. Men verkligheten är mer komplicerad.
Ett av skälen till förvirring angående sex och samtycke är att negativa känslor är mycket vanliga även vid frivilligt sex. Nervositet och pinsamhet och tvekan är normalt. Detsamma gäller smärta och obehag, både av ansträngning, obekväma positioner eller klumpighet. Även när sex är som bäst är gränsen till smärta tunn. Ofta är det svårt att avgöra om ens partner lider eller njuter, och ibland samexisterar känslorna. Dagen efter sex är det inget konstigt om både mannen och kvinnan är mörbultade – även vid bra sex. Särskilt vid bra sex.
Sex involverar hela känslospektrumet, från högt till lågt, från extas till… Ingenting alls. Därför är det heller inget konstigt med passivitet när det kommer till sex. Det är ett vanligt sexuellt beteende.
Även om mannen märker att kvinnan inte njuter så betyder inte ens det att samtycke saknas. Folk samtycker till mycket de inte njuter av. Ta sådant som att träna, studera eller gå till jobbet. Det finns gott om skäl för att frivilligt ha dåligt sex – som förhoppningen att det snart ska bli bättre, för att stärka en relation, vara generös eller bara för att. Dåligt sex är inte våldtäkt. Eller var det åtminstone inte innan 2018.
Med allt detta i åtanke så är det inte konstigt att män ibland misstolkar signaler. Speciellt om alkohol, mörker, ungdom och sexuell upphetsning är med i bilden. Ofta antar de också att om kvinnan inte ville så skulle hon säga nej – ett resonligt antagande. Men inte alltid korrekt.
Otydligheten om vad som är våldtäkt gäller samtliga inblandade. Här beskriver en polis sitt arbete i Brå:s rapport 2025:3:
”Sen märker vi ju också att yngre människor anmäler och då är det inte alltid i direkt anslutning till det utan att man har pratat med väninnor eller kompisar eller skolan efteråt. ”Ja men ville du ha? Ville du verkligen?” ” Nej, det ville jag inte.” ”Nej, men då var det en våldtäkt.” Och sen då när man får hjälp att prata om det, då kanske man inser vad som hänt och känner att man kanske är drabbad.”
Eller:
”Ja, alltså det kommer ju också in anmälningar som ja…, som kanske är svårt att bevisa eller inte ens är våldtäkt. Utan det kanske mer är att målsäganden då liksom har tänkt i sitt huvud att man inte vill det här men ändå har gjort det och inte liksom visat eller sagt något och sen efteråt tänker ”fast jag vill faktiskt inte det här” och så anmäler man för ”jag samtyckte inte liksom typ i huvudet”.”
All denna förvirring kommer sig av att den juridiska definitionen av våldtäkt har förändrats stort de senaste decennierna, speciellt i och med samtyckeslagen 2018. Allmänhetens rättsmedvetande har inte hängt med.
Våldtäkt är fortfarande förknippat med enorm moralisk avsky, trots att det i praktiken nu ofta är relativt milda handlingar eller rena misstag. Vi har placerat allt från missförstånd och klumpigheter till brutala tortyrliknande överfall i samma kategori. Våldtäkt kan vara så milt att ”offret” måste övertalas av sina tonåriga väninnor att hon blivit våldtagen, eller något så grovt att offret får men för livet.
”Våldtäkt” är därmed ett synnerligen vagt ord. Det är kanske det ord i svenska språket med mest oklar mening. Men det är en oklarhet med tragiska konsekvenser. Mest uppenbart är det för män som förvandlas till gärningsmän, men även för kvinnor som förvandlas till våldtäktsoffer – vilket även det kan vara psykologiskt jobbigt.
Vi – Sverige som land – har sträckt ut våldtäktsbegreppet till bristningsgränsen, men samtidigt försökt bevara den moraliska avsky som finns i begreppet. Detta går dock inte – det leder till inflation. Resultatet är att vi nu dömer fummelfingrade gymnasister till treåriga fängelsestraff.
Följ Jakob Sjölander på Substack HÄR
