
Från studielån via CSN till stora bostadsköp är lån en självklar del av vardagen för de flesta vuxna i Sverige. Men vad får man egentligen låna pengar till – och vilka syften säger bankerna nej till? Hur vet de ens vad du planerar att använda pengarna till? Innehållet är sponsrat av Lån & Spar Bank
Vanliga ändamål för lån
Det här är de vanligaste anledningarna till att svenskar tar lån. Många banker erbjuder dedikerade typer av privatlån för olika ändamål.
Bostad
Bolån är den absolut vanligaste låneformen. Här används bostaden som säkerhet, och du kan låna upp till 85 % av värdet. Resten kräver egen insats eller privatlån – det kallas kontantinsats.
Bil och fordon
Billån erbjuds ofta med bilen som säkerhet, vilket ger lägre ränta. Du kan även ta ett privatlån utan säkerhet, exempelvis för begagnade bilar eller motorcyklar.
Renovering och underhåll
Renoveringslån ges ofta genom att höja befintliga bolån eller via privatlån. Banker ser positivt på renoveringar som höjer bostadens värde.
Konsumtion
Privatlån (blancolån) används ofta för resor, elektronik eller bröllop. Dessa lån är flexibla men har högre ränta än lån med säkerhet. Här finns en gråzon, eftersom banken inte alltid kan kontrollera exakt vad pengarna går till.
Studier
Utbildning finansieras oftast med studielån från CSN. Privata studielån är ovanliga, eftersom CSN erbjuder mycket förmånliga villkor. Däremot har den låga räntan som många studenter vant sig vid höjts rejält på senaste tiden.
Samla lån
Privatlån används även för att samla flera mindre lån till ett större med lägre ränta. Det kan minska månadskostnaden men förlänger ofta skuldtiden.Ändamål som vanligtvis nekas
Det här är ändamål där risken är hög att banken säger nej:
- Spekulativa investeringar – t.ex. aktier eller kryptovalutor, på grund av hög risk.
- Spel – lån till spel om pengar nekas nästan alltid.
- Företagande – privata lån är till för konsumtion, inte investeringar i företag.
- Skulder hos Kronofogden – aktiva skulder eller betalningsanmärkningar minskar chansen att få lån.
- Lån åt andra – att låna för att ge pengarna vidare är ofta en röd flagga.
Hur vet bankerna vad pengarna ska användas till?
Vid låneansökan frågar banken om syftet. För större lån, som bolån och billån, krävs dokumentation eller avtal som visar vad pengarna ska användas till.
För blancolån till konsumtion är kraven mer flexibla, men banken kan ändå begära en kort beskrivning. Misstänker de tveksamma syften, som spel eller spekulativa investeringar, kan de granska kontoutdrag eller ställa följdfrågor.
Olika lånetyper
- Bolån – lång löptid, låg ränta, säkerhet i bostaden.
- Privatlån (blancolån) – flexibelt, utan säkerhet, högre ränta.
- Kreditkort & avbetalning – kortfristiga lån, ofta hög ränta.
- Snabblån – små belopp, mycket hög ränta.
- Speciallån – t.ex. seniorlån eller kontantinsatslån.
Kreditprövning och bedömning
Varje ansökan kräver kreditprövning. Banken tittar på:
- Inkomster
- Skulder
- Betalningshistorik
Låg inkomst eller betalningsanmärkningar leder ofta till avslag.
Undantag och gråzoner
- Medlåntagare och borgen – kan göra lån möjliga för personer med svag ekonomi.
- Kapitalfrigöringskrediter – för äldre med hög bostadsvärdering men låg inkomst.
- Överbryggningslån – för att täcka tiden mellan två bostadsköp.
- Amorteringsfrihet – tillfälligt vid ekonomiska problem, t.ex. arbetslöshet.
Konsekvenser och utveckling
De senaste åren har lånekraven blivit hårdare för att minska överskuldsättning. Samtidigt har nya långivare pressat räntorna och ökat konkurrensen. Det har gett vissa låntagare bättre villkor, men också bidragit till högre skuldsättning i andra grupper.
Sammanfattning: Det svenska lånesystemet ska både underlätta viktiga investeringar och skydda privatpersoner mot ohållbara skulder.
Innehållet är sponsrat av Lån & Spar Bank