Spannmålsavtalet förlängs inte. Avtalet består av två delar, förklarar överstelöjtnant Peter Lidén för SVT Nyheter. Ett mellan Ukraina, Turkiet och FN och ett parallellt avtal med Ryssland, Turkiet och FN.

– Det är viktigt för att Ukraina, när det här skrevs för ett år sedan, nyligen hade sett de första bevisade delarna av övergreppen i Butja. Att Ukraina skulle ingå ett avtal med en stormakt som begår folkmord mot dem är otänkbart, säger Peter Lidén.

De två avtalen kompletterar varandra och överlappar. Det står i båda vilka vägar fraktfartygen ska använda och hur de ska inspekteras.

– I Ukrainas avtal står det att de ska lotsa fraktfartygen in och ut genom minfälten i havet utanför Odessa. Ryssland, å sin sida, förbinder sig att inte angripa sjöfarten eller lotsfartygen, säger Peter Lidén.

Ryssland har dragit sig ur

I början av veckan gick Ryssland ut med att man drar sig ur avtalet och det kommer att få konsekvenser för Ukraina.

– Vad det innebär för sjöfarten är att det blir farligare och därför dyrare i form av försäkringspremier och annat. Jag tror inte att ryssarna kommer beskjuta fartygen, det är inte det det är frågan om. Men de kan lägga ut mineringar och på andra sätt störa transporten, säger han.

Samtidigt är Ukraina beroende av sina större hamnar för att kunna exportera de omfattande mängderna spannmål som man har. När Ryssland nu stör detta, kan man tänkas vända sig till hamnarna i Donau i Rumänien. Då kommer dock volymerna att vara betydligt mer begränsade, förklarar Lidén.

Läs även: Uppgifter: Ukraina har attackerat Krimbron med ytdrönare