”Situationen inför valen 2022 är oroande”, skriver Valmyndigheten i ett yttrande som den i förra veckan skickade in till Kulturdepartementet och Justitiedepartementet.

Bakgrunden är den budgetproposition som regeringen lämnade in till riksdagen i september där Valmyndigheten inte skulle få något tillskott på sitt förvaltningsanslag.

I dag onsdag kommer riksdagen att besluta om statens budget och det mesta tyder på att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma budget kommer att antas. Ännu är det för tidigt att säga hur mycket pengar Valmyndigheten kommer att få enligt den budgeten eftersom det beslut som har tagits nu är det så kallade rambeslutet, där utgiftsramen har satts för respektive utgiftsområde.

Det utgiftsområde där Valmyndigheten ingår vill M/KD/SD dra ner med 30 miljoner kronor, men det är ännu inte bestämt hur mycket pengar förvaltningsmyndigheten i fråga får.

Anledningen till att Valmyndigheten behöver ett extra tillskott är för att det saknas personal i den omfattning och kompetens som krävs för att genomföra valet.

– Vår verksamhet är väldigt sårbar och vi anser att det är viktigt att vi får utökad finansiering för att kunna möta de behov som finns och för att genomföra ett säkert val, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten och en av undertecknarna i yttrandet.

Hon berättar att det inte är första gången som myndigheten äskar mer pengar. Ända sedan valet 2018 har Valmyndigheten skrivit i sina ordinarie budgetunderlag att det behövs utökade medel på förvaltningsanslaget. Men detta är första gången som de skriver det i ett yttrande.

– Den möjlighet som finns nu att få mer medel är i samband med vårändringsbudgeten, säger Anna Nyqvist.

Krävs specialistkompetens

I dagsläget får Valmyndigheten 21 miljoner kronor per år i förvaltningsanslag. Tillskottet som myndigheten begär är en nivåhöjning med tio miljoner extra, det vill säga 31 miljoner per år. Detta menar Anna Nyqvist beräknas räcka till tio nya tjänster samt tillhörande lokaler, it-tjänster och liknande.

I dag har Valmyndigheten 23 anställda. Utöver detta samarbetar de med Skatteverket som är dess så kallade värdmyndighet. Skatteverket kan bistå Valmyndigheten med exempelvis service till allmänheten, it och kommunikation.

Men trots den hjälp som Skatteverket bidrar med räcker det inte för att ”möta den stora ökningen i behov”, så som Valmyndigheten beskriver det i sitt yttrande. Anledningen är att arbetet på Valmyndigheten kräver en specialistkompetens som inte några samordnings- och effektiviseringsåtgärder kan lösa.

”Alla möjligheter till en optimal personalfördelning inom tillgängliga resurser är nu prövade och uttömda”, skriver myndigheten vidare. I stället krävs det nyrekryteringar.

– Vi måste vara fler personer på varje kompetensområde. Det handlar om statistiker, matematiker, personer med handläggarkompetens för röstkort och röstlängder, personer som arbetar med kontakter med länsstyrelser och kommuner, men också kommunikation, säkerhet och juridik, säger Anna Nyqvist.

– Det vi skriver är att vi behöver ett mycket snabbt besked om medel så att vi kan börja rekrytera. Det tar tid att rekrytera matematiker och statistiker. Det är en väldigt specifik kompetens.

Du nämnde att det går bra om tillskottet kommer i samband med vårändringsbudgeten. Hinner Valmyndigheten med rekryteringsarbetet om pengarna inte kommer förrän efter våren?

– Ja, vi hinner så länge vi får ett muntligt förhandsbesked.

Risk att det inte kan genomföras

I dag har Valmyndigheten bara en anställd matematisk statistiker vars ansvar är att säkerställa att valresultatet är korrekt. Bara två medarbetare har kompetens att producera röstkort och röstlängder. Det sistnämnda är förteckningar över personer som har rätt att rösta.

Sammanlagt finns det tre chefer för hela verksamheten, vilka enligt yttrandet har tvingats inta en mer operativ roll. Vidare har Valmyndigheten bara kapacitet för en samordnare per område. Det är samordnarna som samarbetar med länsstyrelserna och kommunerna.

Utöver detta lägger Valmyndigheten ner cirka 60 procent av sina resurser på kravställningen av ett nytt it-stöd. ”Endast seniora valhandläggare med stor erfarenhet klarar kravställningen på egen hand och belastningen på dem är ohållbar”, står det i skrivelsen.

– Vår verksamhet är väldigt sårbar och har ett stort personberoende som vi vill bygga bort, säger Anna Nyqvist.

Enligt yttrandet är situationen så allvarlig att om tre till fyra nyckelpersoner blir sjuka under de ”mest kritiska dagarna under valgenomförandet” så är risken stor att valen inte kan genomföras.

Även de allmänna valen 2026 och Europavalet 2024 kan stå inför en sårbar situation om läget inte förbättras, säger Anna Nyqvist.

Måste vara kontinuerligt arbete

Förutom risken att inget val genomförs finns det en ”inte obetydlig risk” att det uppstår misstag i valgenomförandet som gör att valresultatet antingen blir fel, försenat eller går att ifrågasätta, påpekar Valmyndigheten i yttrandet. Detta kan också leda till kostsamma omval.

Anna Nyqvist säger att behovet av finansiering nu är större på grund av att det är allt fler som ifrågasätter valprocesserna. Dessutom måste verksamheten vara rustad för att hantera så kallad informationspåverkan.

– Det som har hänt är att det finns hot mot valgenomförandet, det finns intressenter som vill påverka förtroendet för val negativt.

Ett annat behov som har ökat är det om kommunikationsinsatser både på traditionella och sociala medier. Coronapandemin är ytterligare något som Valmyndigheten måste rusta sig för.

Anna Nyqvist fortsätter med att säga att Valmyndighetens verksamhet har varit liten och sårbar under en längre tid. Det var den även under 2018.

– Det som har hänt från 2017 och framåt är att behoven både har förändrats och ökat väldigt mycket, så det går inte längre att arbeta på det sätt som vi har gjort tidigare, nämligen att inte ha så mycket verksamhet igång mellan val och sedan genomföra val. Det måste vara ett kontinuerligt arbete med förberedelse, säkerhet, utveckling och så vidare. Det är också förändringar som många andra länder har gått igenom.

”Grunden för demokratin”

Bulletin har kontaktat demokratiminister Amanda Lind (MP) och frågat om det finns några planer på att ge Valmyndigheten mer pengar framöver och om regeringen har funderat på riskerna kring personalbristen på myndigheten.

Via sin pressekreterare har Amanda Lind svarat på hur regeringen har tänkt i sin budgetproposition, som nu alltså troligast inte röstas igenom i riksdagen.

”I budgetpropositionen för 2022 föreslås Valmyndigheten tilldelas 27 miljoner kronor för 2022. Av dessa medel är sex miljoner kronor avsedda för nya uppgifter till följd av ändringar i vallagen som syftar till att förstärka väljarnas skydd vid röstmottagning i allmänna val”, skriver hon i ett mejl och fortsätter:

”Utöver Valmyndighetens eget förvaltningsanslag föreslås myndigheten även i budgetpropositionen för 2022 disponera drygt 200 miljoner kronor för att förbereda och genomföra de allmänna valen under 2022.”

I sitt mejl skriver Amanda Lind att ”valens genomförande är grunden för demokratin i Sverige” och att Valmyndighetens verksamhet därför är ovärderlig.

”Jag tar Valmyndighetens resurssituation på största allvar och kan bekräfta att Valmyndighetens skrivelse bereds inom Regeringskansliet. För närvarande är regeringen emellertid en övergångsregering och jag kan därmed inte göra några ytterligare uttalanden i frågan”, avslutar hon.

Med en M/KD/SD-budget är det som sagt ännu oklart hur mycket som Valmyndigheten kommer att få i anslag. På torsdagen kommer Konstitutionsutskottet, KU, som arbetar med ”Utgiftsområde 1: Rikets styrelse” där Valmyndigheten ingår, att arbeta med ärendet. Beslut om anslag kommer att fattas av riksdagen nästa vecka.