Sverige används över hela världen som bevis för socialismens framgång. Amerikanska vänsterpolitiker pekar mot den svenska välfärdsstaten och beskriver ett land där höga skatter och en väldig offentlig sektor skapade trygghet, jämlikhet och välstånd.

Samma berättelse återkommer i svensk politik, där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gärna framställer staten som nationens stora välståndsmotor.

Berättelsen börjar mitt i historien och vänder därmed orsak och verkan upp och ned. Sverige blev rikt genom kapitalism. Välfärdsstaten växte fram när rikedomarna redan hade skapats.

Vid mitten av 1800-talet var Sverige ett fattigt jordbruksland. Missväxt, hunger och små framtidsutsikter drev omkring 1,3 miljoner svenskar över Atlanten mellan 1850 och 1910. De sökte sig framför allt till USA, där de började från grunden, odlade mark, byggde samhällen, startade företag och skapade bättre liv åt sina barn.

De tog med sig någonting som vägde tyngre än pengar: arbetsmoral, ansvarskänsla, sparsamhet, samarbetsförmåga och en stark vilja att stå på egna ben.

Samma egenskaper förändrade Sverige. Under 1800-talets andra hälft stärktes näringsfriheten, marknader öppnades och äganderätten fick en tydligare ställning.

Företagare, ingenjörer och uppfinnare fick större utrymme att förverkliga sina idéer. Alfred Nobel, Lars Magnus Ericsson, ASEA, SKF, Sandvik, Atlas Copco, Volvo, IKEA och Tetra Pak blev symboler för ett Sverige som växte genom innovation, kapital och hårt arbete.

Under denna avgörande period låg skattetrycket på nivåer som gav människor stora möjligheter att investera, bygga företag och skapa nya arbetstillfällen. Tron på den enskildes förmåga bar samhällsutvecklingen. Sverige blev rikt genom fri företagsamhet, stark äganderätt, stabila institutioner och en kultur där arbete var både plikt och stolthet.

Det svenska klimatet formade också människorna. Långa vintrar och knappa resurser skapade framförhållning, samarbete och ansvarstagande. Där växte den höga tillit och arbetsmoral fram som fortfarande utgör en av Sveriges största tillgångar.

När Socialdemokraterna tog makten övertog de ett land som redan hade byggt upp stark industri och betydande internationell konkurrenskraft. Välfärden kunde finansieras därför att kapitalismen redan hade skapat företagen, arbetstillfällena och skattebasen.

Under 1970- och 1980-talen steg skattetrycket kraftigt samtidigt som den offentliga sektorn växte. Kapital och entreprenörer sökte sig utomlands och 1990-talskrisen tvingade fram marknadsreformer som åter stärkte Sveriges ekonomi.

Ändå hörs samma gamla lockrop igen. Vänsterpartiet vill höja skatter på höga inkomster och kapital. Socialdemokraterna vill finansiera större offentliga åtaganden med högre skatteintäkter. Miljöpartiet vill använda omfattande ekonomiska styrmedel för att förändra samhället.

Författarens bedömning är att denna inriktning riskerar att försvaga investeringar, företagande och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

Valet 2026 handlar därför om mer än regeringsposter. Det handlar om vilken ekonomisk och kulturell grund Sverige ska vila på. Sverige behöver fortsatt välkomna människor som vill arbeta, lära sig språket, respektera lagarna och bli en del av den gemenskap som byggt landet starkt.

Svenskar har all anledning att känna stolthet över sitt historiska arv. Våra förfäder byggde ett samhälle präglat av tillit, bildning, uppfinningsrikedom och arbetsmoral. Dessa värden kräver ett aktivt försvar. Ett land kan förbruka på några årtionden vad tidigare generationer byggde under ett sekel.